Vård- och insatsprogram psykisk hälsa
Vård- och insatsprogrammen (VIP) bygger på nationella riktlinjer och är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.
Varje vård- och insatsprogram kan anpassas så att du får just den information du behöver för din verksamhet, yrkesroll och situation.
De nationella vård- och insatsprogrammen är en satsning från Sveriges kommuner och regioner på att förbättra möjligheterna för kommunerna och regionerna att bedriva en god och säker vård och omsorg, baserad på kunskap.
Röster om vård och insatsprogrammen
Camilla Freedeke, socialchef i Kalmar kommun
Charlotte Tebrell, sjuksköterska inom psykiatrin
Case: Så kan du använda VIP i din verksamhet
Annelie är 55 år.
Annelie har en nyligen fått en schizofrenidiagnos. I VIP under förebyggande insatser – barn som närstående – läser du om vikten av att Annelies familj och barn får rätt stöd. Du läser att det finns en stor risk att barn till personer med psykisk ohälsa löper risk att själva utveckla psykisk ohälsa och/eller skadligt bruk och beroende. Du får stöd i VIP:en kring vilka frågor du ska ställa och vilka kontakter du ska ta för att på bästa sätt hjälpa och stötta Annelies barn.
Sara är 35 år och är gravid med sitt första barn.
I journalen ser du att hon har en tidigare historik av självskadebeteende. Hon har varit inlagd på psykiatrisk vårdavdelning när hon var i 18-års åldern. I VIP självskadebeteende - tidig upptäckt, läser du att samsjukligheten är ca 50% för dessa patienter och det finns förhöjd risk att Sara även har ett missbruk, ätstörning eller depression. Du läser också att det finns en stor risk att personer som tidigare haft ett självskadebeteende (ätstörning) riskerar att återfalla under graviditet och efter förlossning.
Du hittar förslag på frågor du kan ställa till Sara under besöket och du vet nu vikten av att involvera Saras anhöriga så det finns stöd runt henne.
Tomas 54 år arbetar som resande försäljare.
Tomas har fru och barn hemma. Tomas kommer till livsstilsmottagningen eftersom han har högt blodtryck. Han är storrökare, ca ett paket om dagen. Tomas har rökt regelbundet sedan han var 15 år. Under senaste undersökningen hos doktorn togs det prover som visade att Tomas har en överkonsumtion av alkohol. Han har ett Peth-värde på 0,93, överkonsumtion alkohol Peth är 0,30. Därav remissen till livsstilsmottagningen för att få ner alkoholkonsumtionen och helst sluta med cigaretter. Tomas förklarar att när han bor på hotell är det lätt att han tar ett par starköl innan han somnar. Dels för att komma ner i varv och som tidsfördriv då han upplever det ensamt att bo på hotell i veckorna.
I VIP missbruk/beroende hittar du allt som kan hjälpa dig att behandla denna patient på bästa vis. Det finns information om vilket material du kan använda och en hel del bra bakgrundsfakta som du kan använda dig av i din behandling för att motivera patient att framförallt i första skedet sluta med alkoholen. Där finns även alkohol med som samsjuklighet vid högt blodtryck.
Lars är 80 år.
Lars är nyligen änkeman. Lars och hans fru var gifta i 50 år. Lars bor själv i en lägenhet i Hultsfred. Lars och hans fru har två barn. Sonen bor i New York och dottern bor i Stockholm. “de har mycket med sitt” säger Lars under besöket. Han beskriver att han inte haft så mycket kontakt med sonen de sista åren. Lars beskriver idag smärta i ryggen. Lars har besökt hälsocentralen vid flera tillfällen senaste månaderna.
I VIP depression hittar du bra frågor att ställa vid en strukturerad suicidriskbedömning. Du vet att äldre män i vårt län är överrepresenterande när det kommer till suicid och suicidala handlingar. Du hittar förslag på frågor i VIP:en. Du hittar där både riskbedömning och skattningsskalor. Du vet också vikten av att våga fråga - våga ta svaret.
Linda 42 år har både adhd och alkoholberoende, i perioder även tablettberoende.
Hon har insats boendestöd beviljad via kommunen men bor i ett eget boende. Linda har svårt att hålla en fungerande daglig struktur för sitt liv, det blir lätt stökigt och rörigt. Hon arbetar inte, utan har sjukersättning från Försäkringskassan. Hon går en del och deltar i gemenskapen via Stadsmissionens öppna verksamhet i stan.
Linda är antingen “på eller av”, och i perioder försöker hon reglera sig med alkohol och tabletter, vilket oftast bara leder till att hon förstärker och förlänger sina perioder av “på eller av”. Antingen gör hon allt extra mycket extra fort, och det går snabbt, blir tokigt och intensivt eller så gör hon ingenting, vill ingenting, isolerar sig och umgås inte med någon. Dessa på och av perioder påverkar Lindas hälsa och mående, och det sliter på relationen till personalen som boendestöd.
Personalen har tagit stöd av två VIP:ar i sitt arbete med Linda: “VIP Missbruk och beroende” och “VIP ADHD”. I dessa VIP:ar har de fått stöd i hur bibehålla struktur i deras bemötande och arbetssätt tillsammans med Linda. Genom att personalen får en större förståelse för Lindas sammansatta problematik så har de blivit mer öppna för att inkludera Linda i sin egna genomförandeplan, med aktiviteter som kan stärka henne att balansera upp perioder av “på och av” och hålla en jämnare struktur och energinivå för Linda, samt involvera Lindas närstående i denna planering. Personalen återkommer ofta till “VIP Missbruk och beroende” och “VIP ADHD” som stöd i arbetet med Linda. När personalen är oense om ett förhållningssätt där de behöver få en gemensam kunskapsbas utgör VIP ett bra stöd.
Lotta arbetar som socialsekreterare och möter i sitt arbete en familj där pappa David har schizofreni.
I perioder uppvisar han ett sämre mående och det är svårt för honom att upprätthålla den planering som behövs för att han ska ha rätt till utbetalning av ekonomiskt bistånd. Davids mående påverkar även övriga familjen, hans fru Kristina och deras båda barn. Lotta har i “VIP Schizofreni och liknande tillstånd” läst sig till under avsnittet “Om tillståndet” och genom detta fått mer kunskap om vad schizofreni innebär, tecken på insjuknande etc. Lotta upplever att hon via VIP:en har fått information om hur David på bästa sätt kan bemötas, samt har tillsammans med David och hans fru Kristina, när David har mått bra, kunnat prata om hur de ska hantera Davids perioder av insjuknande.
Lotta har via VIP blivit vägledd i detta arbete eftersom det i avsnitt “Tidiga tecken och tidig upptäckt”, genom framförallt möjligheten att involvera närstående i arbetet med att i tid upptäcka symtom och beteendeförändringar på insjuknande och då i samverkan med vården kunna erbjuda stöd i rätt tid både för David men även hans fru och hans barn. Lotta upplever att vägledningen som VIP har gett har ökat hennes trygghet i sin professionella roll som socialsekreterare att kunna stödja och vägleda på familjen i rätt sätt och ställa rimliga krav på Davids prestation utifrån hans diagnos, där han i perioder är högfungerande och i perioder inte klarar någonting alls.
Victor är 5 år.
Viktor har nyligen börjat på din förskola där du arbetar som förskolepedagog. Viktor och hans familj är inflyttad ifrån Nässjö. Victor har svårt att reglera sina känslor och “knäcka den sociala koden”. Han har svårt att leka med andra barn. Det är oftast stökiga situationer runt honom vid maten. Han har svårt att sitta still längre stunder. Han pratar högt och vet inte när han ska vänta på sin tur.
Du går in på ”VIP adhd – tidiga tecken”. Där kan du läsa om tidiga tecken på adhd och vad ni som förskola kan tänka på. Ni får tips på hur ni som förskola kan tillgängliggöra lärmiljön, ex tydliggöra dagen, skapa struktur, ge Victor stöd i samspel och lek och vilka hjälpmedel som kan vara pedagogiska och lämpliga att använda i samspel med Victor. Ni får även stöd och tips på hur ni kan prata med Victors vårdnadshavare. Ni vet nu även vikten av en god samverkan med vårdnadshavarna för att kunna förbereda Victor inför skolstart.
Lisa 16 år kommer till ungdomsmottagningen för recept och rådgivning för p-piller.
Under besöket svarar hon svävande på frågor om sin relation. Hon har svårt att berätta om hur hennes relation till sin pojkvän är. Hon säger att hon inte umgås så mycket med sina vänner längre. Du ser flera blåmärken på hennes arm. (VIP – tidig upptäckt - frågor att ställa “tecken på våld” - olika tecken på våld) Du känner sig nu säker på att ställa frågor om våld och även om depression. Du vet nu mer om olika riskfaktorer och tecken på våld. Du kan ge Lisa rätt stöd och bemötande och hjälpa henne vidare.
Vid fortsatt samtal med Lisa stärks dina misstankar om att hon är utsatt för våld av sin pojkvän. Under VIP – kartläggning och utredning framgår information om din skyldighet att anmäla vid misstanke om våldsutsatthet och VIP:en guidar dig vidare om hur du gör en orosanmälan till socialtjänsten.
Digital utbildning i Ping Pong
Nu finns även en digital utbildning i Ping Pong om de nationella vård-och insatsprogrammen. Utbildningen kan genomföras när det passar dig och tar cirka 25 minuter.
Till introduktionsutbildningen i Ping Pong
Användarguide
Film som visar hur du använder dig av insatsprogrammen
Lanserings- och stödmaterial
Sydöstra sjukvårdsregionen har tagit fram material som stödjer implementering av vård- och insatsprogrammen:
Webbplats lansering VIP sydöstra sjukvårdsregionen
Lansering VIP schizofreni
Lansering VIP ADHD
Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för adhd
Vad är VIP ADHD - Attention förklarar
Annika Sandberg, verksamhetschef HSL/chef för elevhälsan Växjö, berättar om VIP
VIP självskadebeteende
Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för självskadebeteende
Vårdförlopp självskadebeteende
VIP depression/ångest
Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom
VIP missbruk/beroende
Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för missbruk och beroende
Informationsmaterial
Folder med målgrupp medarbetare
Folder med målgrupp invånare/brukare
APT-material - PPT-presentation om vård- och insatsprogrammen
Case: Så kan du använda VIP i din verksamhet
Bakgrund
Vård- och insatsprogrammen (VIP) bygger på nationella riktlinjer och är utformade för att möta behovet av kunskap i eller inför mötet mellan personal och individ.
Nationella riktlinjer som har som målgrupp personer med uppdrag i ledning och styrning, beskriver vad för stöd, behandlingar och metoder som är viktigast att satsa på eller avveckla. Vård- och insatsprogrammen är anpassade för medarbetare, med fokus på hur en insats utförs. Vård- och insatsprogrammen har som målsättning att vara ett heltäckande webbaserat kunskapsstöd.
Nationellt programområde psykisk hälsa (NPO) ansvarar även för att ta fram vårdförlopp. Det är ytterligare en del i arbetet mot en jämlik, effektiv, sammanhållen och personcentrerad vård. Syftet med vårdförloppen är att patienter ska uppleva en mer välorganiserad och helhetsorienterad process men tydliggör när en insats utförs.
Om vi använder bästa möjliga kunskap i mötet mellan personal i skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård och individen ökar förutsättningarna för ett bra bemötande och rätt insatser utifrån individens behov.
Varje vård- och insatsprogram kan anpassas så att du får just den information du behöver för din verksamhet, yrkesroll och situation. Innehållet är även till för invånarna, att söka information för egen eller anhörigas del.
VIP kan användas både av medarbetare ute i vården, kommunala verksamheter och skola. I VIP finns ständigt uppdaterad kunskap och evidensbaserade metoder. Innehållet i VIP:arna kan användas i ex framtagande av regionala/lokala rutiner, utbildningsmaterial, skapande av mallar, överenskommelser mellan region/kommun.
- I VIP finns information för dig som barnmorska i hur du gör en orosanmälan till socialtjänsten om du möter en ungdom som visar tecken på att bli utsatt för våld i nära relation.
- I VIP finns information som kan ge dig verktyg i hur du på bästa sätt kan bemöta en person som har en schizofrenidiagnos.
- I VIP finns stöd för dig som arbetar inom primärvården kring vilka behandlingar och stöd som primärvården bäst kan erbjuda en invånare med skadligt bruk av alkohol.
- I VIP finns information kring hur vården på bästa vis kan stötta anhöriga till patienter med demensdiagnos och vikten av att erbjuda information och samtalsstöd.
- I VIP finns strukturerade frågor och information gällande suicidriskbedömning av patienter, bland annat inom primärvården.
- I VIP finns beskrivet tidiga tecken på spelberoende/samsjuklighet och vikten av att använda sig av strukturerade bedömningsfrågor i mötet med patienten.
- I VIP adhd får ni som skolpersonal tips på hur ni kan tillgängliggöra lärmiljön, ex tydliggöra dagen, skapa struktur, ge stöd i samspel och lek och vilka hjälpmedel som kan vara pedagogiska och lämpliga att använda i samspel. Ni får även stöd och tips på hur ni kan prata med vårdnadshavare.
Kontakt
-
Maria Minich Karlsson
-
Utvecklingsledare
- maria.minich.karlsson@regionkalmar.se
-
Telefonnummer
010-358 32 33
-
Sofia Ludvigsson
-
Utvecklingsledare Missbruk och Psykisk hälsa, Kommunförbundet i Kalmar län
-
Telefonnummer
010-357 06 77