Stelkramp

Stelkramp (tetanus) är en allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani och smittan sker via sporer i jord och gödsel. Bakterien är toxinbildande och bildar ett mycket potent neurotoxin som blockerar transmittorsubstanser. Om infektionen inte behandlas leder den oftast till döden. Clostridium tetani förekommer i hela världen.

Inkubationstiden kan variera från enstaka dagar upp till 3 veckor. Stelkramp karakteriseras av krampliknande muskelsammandragningar som är smärtsamma och kan leda till kvävning. Kramperna brukar först uppträda i ansiktet och nacken och ge upphov till stelhet i käkarna så kallad ”lockjaw” samt ”risus sardonicus” (sardoniskt leende) för att därefter sprida sig till bålen och extremiteterna. Yttre stimuli som ljud och beröring utlöser ofta kramperna. Andra symtom är huvudvärk, feber/svettningar och sväljsvårigheter.

Diagnos ställs oftast genom klinisk bild, i undantagsfall påvisas bakterien genom odling.

Tetanussporer förekommer inte i munhålan hos hundar, katter eller andra djur. Risken för stelkramp efter bett är därför inte högre än vid andra sårskador och beror på eventuell kontamination med smuts eller jord.

De flesta i Sverige har ett bra vaccinationsskydd mot stelkramp, personer födda efter 1960 är oftast vaccinerade genom vaccinationsprogrammet för barn. De senaste tio åren har 0–4 fall av stelkramp rapporterats i Sverige per år. Medianåldern bland dessa har varit 77 år och majoriteten har varit kvinnor. Oftast har vaccinationsstatus varit okänd.

Behandlande läkares ansvar

1. Medicinskt omhändertagande
2. Anmälan
3. Kostnadsfrihet

Medicinskt omhändertagande

Vid misstänkt eller fastställd diagnos (antingen genom klinisk bedömning eller provsvar) kontakta omgående infektionsbakjour för fortsatt handläggning. Vid fastställd diagnos informera patienten. Patienter med stelkramp kräver oftast intensivvård med behandling i respirator på grund av kvävningsrisken. Antibiotikabehandling ges mot bakterien, många gånger ges även immunoglobulin mot toxinet.

Smittspårning

Ingen smittspårning krävs.

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet.

Efterhör möjlig smittkälla. Kontrollera vaccinationsstatus och uppge i anmälan om patienten är vaccinerad eller inte. Om ja, ange gärna uppgifter i kommentarsfältet till vaccination om hur många doser patienten har fått och datum för senast givna dosen. Det är viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.

Kostnadsfrihet

Ingen kostnadsfrihet, då sjukdomen ej är allmänfarlig.