Sorkfeber, nephropatia epidemica
Anmälningspliktig sjukdom. Sorkfeber är en zoonos som orsakas av Puumalavirus och infektionen tillhör gruppen hemorragiska febrar.
Skogssorkar utgör reservoar och smittade sorkar utsöndrar viruset i saliv, urin och avföring. Människor smittas framför allt via inandning av damm som förorenats av sorkars urin och avföring eller via direktkontakt med saliv, urin eller avföring. Sjukdomen smittar troligen inte direkt från människa till människa. Inkubationstiden är troligen 1–3 (5) veckor. Infektionen ger upphov till endotelskada, systemisk inflammation och symtom från flera organsystem. Symtomen kan vara allt från lindriga till livshotande och innefattar bland annat feber, muskelvärk, övergående dimsyn och makroskopisk hematuri. Njursvikt, blödningsmanifestationer, chock och multiorgansvikt förekommer. Dödligheten är ungefär 0,5 %. Behandlingen är understödjande.
Sorkfeber är vanligast i norra Sverige. Det är ovanligt med fall söder om Dalälven, men på senare år har sjukdomen spridit sig söderut i landet. Nyligen identifierades Puumalavirus bland skogssorkar i Skåne och diagnosen bör övervägas vid typisk klinisk bild även om vistelse i norra Sverige inte skett. Sjukdomen är mycket vanlig i Finland och förekommer även i andra länder som Tyskland och Danmark.
Behandlande läkares ansvar
- Medicinskt omhändertagande
- Smittspårning
- Anmälan
Medicinskt omhändertagande
Ge patienten information om sorkfeber, inklusive hur den smittar, se smittskyddsblad. Inga specifika förhållningsregler finns. Rådgör med infektionsbakjour vid svårare och komplicerade sjukdomsfall. Patienten bör följas för att kontrollera att njurfunktionen är återställd. Långvarig postinfektiös trötthet är vanligt.
Smittskyddsblad
Smittskyddsblad för läkare – Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient – Smittskyddsläkarföreningen
Smittspårning
Innebär att identifiera sannolik smittort så noga som möjligt. Behandlande läkare initierar smittspårning genom att utgå från frågorna i smittskyddsbladet.
Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet
Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet.
Ange misstänkt smittort/smittillfälle. Det är viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.
Kostnadsfrihet
Kostnadsfrihet föreligger inte, eftersom sjukdomen inte är allmänfarlig.