Hoppa till innehåll
Lyssna

Kikhosta (pertussis)

Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Kikhosta orsakas av en gramnegativ bakterie, Bordetella pertussis. Kikhosta börjar i typiska fall som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Barn kan efter några veckor i anslutning till hostattackerna även få svårt att andas (kikningar) och kan bli blå (cyanotiska) i ansiktet av syrebrist. Hostattackerna avslutas ofta med att barnet hostar/kräks upp slem. Hos spädbarn kan de första och enda symtomen vara apnéer och cyanos.

Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Kikhosta sprids i första hand via droppsmitta och inkubationstiden är vanligen 1–2 veckor, men kan vara upp till tre veckor. Smittsamheten är högst i början av förloppet. Vuxna och tidigare vaccinerade barn kan vara lindrigt sjuka, exempelvis endast ha långvarig hosta, men är ändå smittsamma. Smittsamheten avtar successivt under sjukdomsförloppet.

Antibiotikabehandling inriktas på att lindra sjukdom (tidig behandling) samt förhindra insjuknande hos och smittspridning till (postexpositionsprofylax) de grupper som har hög risk att utveckla svår sjukdom, det vill säga framför allt barn under 6 månader.

I Sverige, som i de flesta länder, ingår kikhosta i barnvaccinationsprogrammet men vaccinationsskyddet är inte livslångt. Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979–1996 (årtalen kan variera något runt om i landet) och vissa år syns en ökning av antalet fall. Under covid-19-pandemin har kikhosteaktiviteten varit mycket låg, och en ökning är att vänta framöver.

Provtagning
PCR på nasofarynxsekret är förstahandsval, se Provtagningsanvisningar Klinisk mikrobiologi

Provtagning bör ske tidigt och frikostigt

  • när spädbarn har hosta med eller utan andra symtom, alternativt apné som enda symtom, även om barnet mår bra vid undersökningen, men föräldrar berättar om symtom,
  • när äldre barn, ungdomar och vuxna har hosta och nära kontakt med spädbarn,
  • när gravid har hosta under tredje trimestern.

Behandlande läkares ansvar

  1. Medicinskt omhändertagande
  2. Smittspårning 
  3. Anmälan
  4. Kostnadsfrihet

Medicinskt omhändertagande

Omedelbar handläggning när det gäller spädbarn eller risk för spridning till spädbarn. Ge information om kikhosta, inklusive smittvägar och smittsamhet.

Smittsamheten är som störst under de första veckorna. Efter tre veckors symptomduration är man inte längre smittsam, oavsett om hosta och/eller kikningar föreligger. Om antibiotika sätts in under första veckans symptom kan sjukdomsförloppet lindras. När kikningar debuterat har antibiotika ingen effekt på förloppet men kan minska smittsamheten, vilket är extra viktigt om det finns barn under 1 år i omgivningen. Smittsamheten minskar efter två dygns behandling med erytromycin. Doseringen är 40 mg/kg och dygn fördelat på 2 doseringstillfällen i 7–10 dagar. Eftersom kikhosta inte är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen är behandlingen inte kostnadsfri.

Antibiotikabehandling bör erbjudas i följande situationer, rådgör med barn- eller infektionsläkare:

  • spädbarn (<1 år) med symtom som tyder på kikhosta, även om sjukdomen ännu inte är konstaterad
  • äldre barn med fysiska funktionsnedsättningar om deras grundsjukdom gör att de riskerar få en svår kikhosta, eventuellt redan vid symtom som tyder på kikhosta men där sjukdomen ännu inte är konstaterad
  • vid kikhosta hos gravid och/eller familjemedlemmar under tredje trimestern, oberoende av vaccinationsstatus hos den gravida
  • vuxna eller barn med konstaterad kikhosta som har nära kontakt med spädbarn.

I ovanstående situationer ska provsvar inte inväntas om det finns en stark klinisk misstanke.

Smittspårning

Behandlande läkare ansvarar för att:

  • Initiera smittspårningen genom att inhämta den information som efterfrågas i smittskyddsanmälan. 
  • Kom ihåg att fråga om patienten har haft kontakt med barn under 1 år, gravida i sista trimestern eller vård- och omsorgspersonal!
  • Tänk även på gemensamma mötesplatser, till exempel hämtning på förskola eller liknande.
  • Ta reda på namn på förskolan/skolan och om barnet varit där med symtom. Vid behov av kontakt med förskolan ombesörjer smittskyddsenheten detta.
  • Den informationen som framkommer kan med fördel föras in i fältet Övrig information i SmiNet-anmälan.

Rådgör gärna med smittskyddsläkaren om provtagning av exponerade inte kan ske via behandlande läkares enhet. Observera dock att smittskyddsläkaren är inte en vårdgivare och därför inte kan stå som svarsmottagare vid provtagning.

Postexpositionsprofylax

Antibiotika bör ges som postexpositionsprofylax i följande situationer till kontakter med hög risk att utveckla svår sjukdom. Rådgör med barn- och/eller förlossningsläkare.

  • Spädbarn under 6 månader bör få antibiotikaprofylax redan vid misstanke om att de utsatts för smitta, även om vaccin mot kikhosta getts under graviditeten.
  • Gravid familjekontakt med nära förestående förlossning bör bedömas för profylaktisk behandling oberoende av dennes vaccinationsstatus, för att minimera smittspridning till det nyfödda barnet.
  • Vid kikhosta hos en gravid eller i en familj där ett barn snart ska födas, bör det nyfödda barnet få antibiotikaprofylax direkt efter födseln om smittrisken kvarstår.

Smittskyddsblad

Smittskyddsblad för läkare - Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsblad för patient - Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient på arabiska - Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient på engelska - Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient på somali - Smittskyddsläkarföreningen

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet. Klinisk anmälan bör innehålla uppgifter om:

  • Yrke /sysselsättning (exempelvis arbete inom vård eller omsorg där små barn vistas).
  • Tidigare vaccination (tidpunkt och antal doser) för att kunna upptäcka vaccinationsgenombrott samt minska risken för smittspridning.
  • Sannolikt smittland.
  • Misstänkt smittotillfälle
  • Om fler fall finns i omgivningen
  • aktuella telefonnummer till patient eller anhörig
  • Uppgifter som framkommer i smittspårningen enligt ovan.

Kostnadsfrihet

Ingen kostnadsfrihet, då sjukdomen inte är allmänfarlig.

Regionala riktlinjer och rutiner

Statistik

Externa länkar

Kontakt