Hoppa till innehåll
Lyssna

Kikhosta (pertussis)

Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Kikhosta orsakas av en gramnegativ bakterie, Bordetella pertussis. Kikhosta börjar i typiska fall som en förkylning med hosta och eventuellt lätt feber. Hostan tilltar, börjar komma mer attackvis och blir efterhand allt intensivare. Barn kan efter några veckor i anslutning till hostattackerna även få svårt att andas (kikningar) och kan bli blå (cyanotiska) i ansiktet av syrebrist. Hostattackerna avslutas ofta med att barnet hostar/kräks upp slem. Hos spädbarn kan de första och enda symtomen vara apnéer och cyanos.

Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Kikhosta sprids i första hand via droppsmitta och inkubationstiden är vanligen 1–2 veckor, men kan vara upp till tre veckor. Smittsamheten är högst i början av förloppet. Vuxna och tidigare vaccinerade barn kan vara lindrigt sjuka, exempelvis endast ha långvarig hosta, men är ändå smittsamma. Smittsamheten avtar successivt under sjukdomsförloppet. Personer med ökad risk att smitta riskgrupp:

  • Gravida i slutet av graviditeten på grund av risken att smitta det nyfödda barnet.
  • Personer som inte kan undvika nära kontakt med barn yngre än 6 månader eller med gravida i tredje trimestern, till exempel hushållskontakter.
  • Hälso- och sjukvårdspersonal som i sitt arbete huvudsakligen möter spädbarn eller gravida.

Antibiotikabehandling inriktas på att lindra sjukdom (tidig behandling) samt förhindra insjuknande hos och smittspridning till (postexpositionsprofylax) de grupper som har hög risk att utveckla svår sjukdom, det vill säga framför allt barn under 6 månader.

I Sverige, som i de flesta länder, ingår kikhosta i barnvaccinationsprogrammet men vaccinationsskyddet är inte livslångt. Antalet fall av kikhosta bland förskolebarn har minskat kraftigt sedan vaccinationen infördes år 1996. Dagens småbarnsföräldrar är ofta ovaccinerade eftersom man gjorde ett uppehåll i kikhostevaccinationen under åren 1979–1996 (årtalen kan variera något runt om i landet) och vissa år syns en ökning av antalet fall. Under covid-19-pandemin har kikhosteaktiviteten varit mycket låg, och en ökning är att vänta framöver.

Provtagning
PCR på nasofarynxsekret är förstahandsval, se Provtagningsanvisningar Klinisk mikrobiologi

Provtagning bör ske tidigt och frikostigt i följande grupper: 

  • Spädbarn (<1 år), särskilt barn yngre än 6 månader, med symtom eller anamnes på hostattacker eller apnéer. Små barn kan vara opåverkade vid undersökningstillfället varför anamnes på hostattacker eller långvarig hosta i familjen är viktiga ledtrådar.
  • Gravida i tredje trimestern (oberoende av vaccinationsstatus).
  • Personer med hosta som inte kan undvika nära kontakt med barn yngre än 6 månader eller med gravida i tredje trimestern till exempel hushållskontakter.
  • Hälso- och sjukvårdspersonal som i sitt arbete huvudsakligen möter spädbarn eller gravida.

Vid likartad sjukdomsbild hos flera hushållskontakter prioriteras provtagning av den som insjuknade senast. Exempel på när provtagning inte är motiverad av smittskyddsskäl:

  • Äldre barn, tonåringar och vuxna utan kontakt med gravida i tredje trimestern eller med barn yngre än 6 månader.
  • Personer med snuva eller hosta med motiveringen att de vill kunna umgås med spädbarn eller gravida utanför hushållet. Det bör generellt avrådas från kontakt med spädbarn och gravida vid förkylningssymtom.
  • Personer som hostat >3 veckor och som under smittsam period inte haft kontakt med gravida i tredje trimestern eller med barn yngre än 6 månader. Personen är inte längre smittsam och diagnostik/behandling gör inte skillnad för sjukdomsförlopp eller för smittspårning.

Behandlande läkares ansvar

  1. Medicinskt omhändertagande
  2. Smittspårning 
  3. Anmälan
  4. Kostnadsfrihet

Medicinskt omhändertagande

Omedelbar handläggning när det gäller spädbarn eller risk för spridning till spädbarn. Ge information om kikhosta, inklusive smittvägar och smittsamhet.

Smittsamheten är som störst under de första veckorna. Smittsamhetsperioden uppskattas till 4 veckor från förkylningsfasen eller 3 veckor från start av kikningar eller hostattacker. Det är större risk för smitta vid vistelse inomhus. Om antibiotika sätts in under första veckans symptom kan sjukdomsförloppet lindras. När kikningar debuterat har antibiotika ingen effekt på förloppet. Däremot kan antibiotika minska smittsamheten om behandlingen påbörjats inom tre veckor efter debut av hosta. Patienten anses vara smittfri efter minst fem dygns behandling. Antibiotikabehandling erbjuds oberoende av vaccinationsstatus. Smittsamheten minskar efter två dygns behandling med erytromycin. Doseringen är 40 mg/kg och dygn fördelat på 2 doseringstillfällen i 7–10 dagar. Eftersom kikhosta inte är en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen är behandlingen inte kostnadsfri.

Antibiotikabehandling bör övervägas till alla barn under 1 år med konstaterad kikhosta och särskilt till barn yngre än 6 månader. Diskutera vid behov med barnläkare.

Vid stark klinisk misstanke kan antibiotikabehandling övervägas innan provsvar föreligger, företrädesvis till barn yngre än 6 månader som riskerar svår sjukdom.

Antibiotikabehandling erbjuds till följande grupper för att minska smittsamheten:

  • Gravida i tredje trimestern i syfte att minska smittsamheten innan barnet föds.
  • Personer med kikhosta som inte kan undvika nära kontakt med barn yngre än 6 månader eller med gravida i tredje trimestern, till exempel hushållskontakter.
  • Hälso- och sjukvårdspersonal som i sitt arbete huvudsakligen möter spädbarn eller gravida.

Smittspårning

Behandlande läkare ansvarar för att:

  • Initiera smittspårningen genom att inhämta den information som efterfrågas i smittskyddsanmälan. 
  • Kom ihåg att fråga om patienten har haft kontakt med barn under 1 år, gravida i sista trimestern eller vård- och omsorgspersonal!
  • Tänk även på gemensamma mötesplatser, till exempel hämtning på förskola eller liknande.
  • Ta reda på namn på förskolan/skolan och om barnet varit där med symtom. Vid behov av kontakt med förskolan ombesörjer smittskyddsenheten detta.
  • Den informationen som framkommer kan med fördel föras in i fältet Övrig information i Sminet-anmälan.

Rådgör gärna med smittskyddsläkaren om provtagning av exponerade inte kan ske via behandlande läkares enhet. Observera dock att smittskyddsläkaren är inte en vårdgivare och därför inte kan stå som svarsmottagare vid provtagning.

Postexpositionsprofylax

Ställningstagande till profylaktisk behandling med antibiotika görs av behandlande läkare. Bedömningen görs oberoende av den exponerade personens vaccinationsstatus.

Profylaktisk behandling är aktuell till följande grupper upp till tre veckor efter exponering för smitta:

  • Spädbarn yngre än 6 månader, redan vid misstanke om att de exponerats för smitta från person med konstaterad kikhosta.
  • Gravid hushållskontakt med nära förestående förlossning för att förebygga smitta till det nyfödda barnet.

Profylax till en hel familj kan övervägas i familjer med spädbarn yngre än 6 månader eller med en gravid i sista trimestern, där det finns en risk att flera familjemedlemmar successivt insjuknar.

Smittskyddsblad

Smittskyddsblad för läkare - Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsblad för patient - Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient på arabiska - Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient på engelska - Smittskyddsläkarföreningen
Smittskyddsblad för patient på somali - Smittskyddsläkarföreningen

Klinisk smittskyddsanmälan/Sminet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i Sminet. Klinisk anmälan bör innehålla uppgifter om:

  • Yrke /sysselsättning (exempelvis arbete inom vård eller omsorg där små barn vistas).
  • Tidigare vaccination (tidpunkt och antal doser) för att kunna upptäcka vaccinationsgenombrott samt minska risken för smittspridning.
  • Sannolikt smittland.
  • Misstänkt smittotillfälle
  • Om fler fall finns i omgivningen
  • aktuella telefonnummer till patient eller anhörig
  • Uppgifter som framkommer i smittspårningen enligt ovan.

Kostnadsfrihet

Ingen kostnadsfrihet, då sjukdomen inte är allmänfarlig.

Regionala riktlinjer och rutiner

Statistik

Externa länkar

Kontakt