Hoppa till innehåll
Lyssna

Riktlinjer, rutiner och vårdens ansvar

Här kan du läsa om vårdgivarens ansvar gällande våld i nära relationer.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer HSLF-FS 2022:39 gäller från 2022-11-01.

Hälso- och sjukvårdens ansvar finns beskrivet i kap. 7 och tandvårdens ansvar i kap 8 i HSLF-FS 2022:39 – Socialstyrelsen

Generell kunskap om våld och anamnesupptagning:  Våld i nära relationer – Nationellt kliniskt kunskapsstöd

I följande stycken finns vårdgivarens ansvar angivet.

Kunskap hos personalen enligt 5 kap. 2§ HSL

Vårdgivaren bör se till att personalen i verksamheten har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god vård samt har förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet.  

Kontakt för kompetensutveckling: Maria Lindqvist, samordnare våld i nära relationer maria.lindqvist1@regionkalmar.se

Upptäcka – fråga om våld

Undersöka om våld är en bakomliggande orsak till patientens ohälsa.

I socialstyrelsens föreskrift (HSLF-FS 2022:39 7 kap. 2§) framgår (för hälso- och sjukvården) att vårdgivaren ska fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågan om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld. När och hur frågan ska/bör ställas kan variera beroende på t.ex. verksamhetens beskaffenhet och vilken patientgrupp som förekommer i verksamheten. Det innebär att lokala rutiner kan se olika ut i Region Kalmar län.

Mall för att upprätta en lokal rutin

Bästa sättet att undersöka om våld är en bakomliggande orsak till ohälsa är att ställa fråga om våldsutsatthet. Använd till exempel generalisering som samtals- och frågemetod:

  • Det är vanligt att människor lever i relationer som inte fungerar så bra och det påverkar hälsan. Hur har du det i din relation?
  • Många som jag träffar mår dåligt på grund av att andra på något sätt gör dem illa. Det kan vara psykiskt att någon till exempel säger nedvärderande saker till en, fysiskt att någon är hårdhänt eller knuffar en, eller sexuellt att någon tvingar en till sexuella handlingar som egentligen är mot ens vilja. Hur är det för dig?

Stöd för att fråga och hänvisa

Broschyr - Stöd i att fråga om våldsutsatthet och att erbjuda hjälp och stöd För tryckt broschyr - var god kontakta samordnare, se kontaktuppgifter sist på sidan. 

Se även vår kortfattad vägledning våld i nära relation

Åtgärder för våldsutsatta vuxna

HSLF-FS 2022:39, 7 kap. 10 §: Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att personen är våldsutsatt, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdpersonalen frågar den vuxna i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen.

Läs mer om tecken och symtom:
Våld i nära relationer – Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Om misstanken om våld eller andra övergrepp kvarstår, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen:

  1. Beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet
    Se sidan 2 i kortfattad vägledning våld i nära relation
  2. Informerar om möjligheten till vård inom hälso- och sjukvården, stöd och hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisationer
    Se kontaktuppgifter på sidan Hitta snabbt och dela ut broschyren
    ”Checklista för en bra relation – vägar till stöd och hjälp när det inte känns bra” (finns att beställa i webshop på Navet)
  3. Hjälper den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om denne samtycker till det, och
  4. tar reda på om det finns barn i den vuxnas familj och gör anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vid misstanke om att barnet eller barnen far illa. Kontaktuppgift socialtjänst samt rutin för orosanmälan när barnet inte är patient, se sidan Hitta snabbt

Om att erbjuda vård, stöd och hjälp

Vi bekräftad våldsutsatthet, tidigare eller pågående, går det inte att på förhand veta vad patienten har för behov (utom vid ett akut skyddsbehov då skydd måste säkerställas genom kontakt med socialtjänst, se kortfattad vägledning på sidan Hitta snabbt.

Vid ej akut skyddsbehov behöver vårdgivaren, i ett eller flera samtal med patient, undersöka dennes behov och egna önskemål om vård, stöd och hjälp. Någon kan önska kontakt med organisationer såsom kvinnojour eller kvinnofridslinjen för hjälp att sortera tankarna runt sin nuvarande situation eller tidigare erfarenheter om våld samt få stöd att utreda fortsatt behov av stöd och hjälp. Någon kan ha behov av en behandlande eller stödjande samtalskontakt med kurator/beteendevetare inom egen verksamhet eller knuten till hälsocentral. Någon kan ha behov av vård och behandling avseende t.ex. trauma av personal med traumakompetens antingen i egen verksamhet eller knuten till hälsocentral eller psykiatrisk mottagning.

Socialnämnden (socialtjänsten) ska erbjuda en våldsutsatt vuxen insatser, akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i den vuxnas behov av skydd, stöd och hjälp.

Socialnämnden bör bland annat kunna erbjuda den våldsutsatta vuxna:

  • information och råd,
  • stödsamtal,
  • hjälp att ordna stadigvarande boende,
  • stöd i föräldraskap, och
  • hjälp vid kontakt med andra myndigheter, som t.ex. Polismyndigheten och Skatteverket.

De ska också kunna handlägga ett ärende som gäller en våldsutsatt vuxen i akut behov av ekonomiskt bistånd.

Socialnämnden ska erbjuda ett våldsutsatt barn och ett barn som bevittnat våld insatser, akut och på kort och lång sikt, med utgångspunkt i barnets behov av

  1. skydd,
  2. råd och stöd och
  3. vård och behandling.

Socialnämnden ska också erbjuda insatser till våldsutövande vuxna och barn.

Spårsäkring vid sexuellt våld

Kvinnokliniken omhändertar personer med kvinnligt könsorgan som utsatts för sexuellt våld och kirurgen omhändertar personer med manligt könsorgan som utsatts.

Använd spårsäkringssats från Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som finns på kvinnokliniken/kirurgkliniken eller tillhandahålls av polisen.

Guiden i spårsäkringssatsen innehåller checklistor och konkreta anvisningar för undersökning och spårsäkring, provtagning, journalföring och mall för rättsintyg.

Läs mer i Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp –Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

Se även Handbok Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp – Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

Åtgärder för våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld

HSLF-FS 2022:39, 7 kap. 12 §: Om ett barn visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att barnet är våldsutsatt eller bevittnat våld, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen:

  1. beaktar vilka behov barnet kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet,
  2. gör en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453),
  3. ställer frågor till medföljande vuxen om orsaken till symtomen eller tecknen, om det är möjligt utan att det innebär risk för barnet, och
  4. frågar barnet i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen när så är möjligt och med hänsyn tagen till barnets ålder och mognad.

Skiss på skador på barn som kan vara orsakade av våld jämfört med oavsiktliga skador på barn

Blankett för orosanmälan och kontaktuppgifter till socialtjänst finns på sidan Hitta snabbt.

Läs mer om orosanmälan: Skyldighet att anmäla - Kunskapsguiden

Hälso- och sjukvårdspersonalen ska i patientjournalen dokumentera vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av det som anges i 1–4 ovan samt vilka symtom eller tecken som har observerats och som väckt misstanke om att barnet är våldsutsatt eller bevittnat våld.

Barns behov av information, råd och stöd

När föräldrar, syskon eller andra vuxna i familjen har allvarliga svårigheter påverkar det barnen. Enligt 5 kap 7 § i Hälso- och sjukvårdslagen har hälso- och sjukvården ett ansvar att ge information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen som barnet bor tillsammans med.

  • har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning
  • har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
  • har ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar
  • utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
  • plötsligt eller oväntat dör

Med stöd till barnen kan mönster mellan generationerna brytas. Barn som anhöriga är särskilt sårbara då de är beroende av sina föräldrar och familj och kan ha svårt att förstå det som händer. Forskning visar att barn som inte får stöd i samband med en allvarlig kris i familjen löper risk att utveckla ohälsa senare i livet. Barn som upplever våld i hemmet löper ökad risk att som vuxna både bli utsatta och utsätta andra för våld samt uppvisa symtom på ohälsa av olika slag.

Läs mer om barn som anhöriga och tillämpliga KVÅ-koder.

Dokumentera

Då tidigare och pågående våldsutsatthet har negativ inverkan på hälsan, ska våldsutsatthet dokumenteras i journal, för att fortsatt vård och behandling ska kunna bedrivas utifrån en tillräcklig anamnes. Vi behöver dock beakta risken att patient, av våldsutövaren, kan tvingas att öppna sin journal i e-tjänsten 1177.se. Därför ska dokumentation i Cosmic som rör våldsutsatthet dokumenteras i dokumentationsmall ”våldsutsatthet” med suffix ”dolt i patientens e-tjänst”.

Följande ska dokumenteras:

  • Skador och symtom samt patientens berättelse.
  • Vid fysiska skador dokumenteras typ av skada, skadans storlek, färg och form samt lokalisation. Fotografera om möjligt fysiska skador.
  • Vilka åtgärder som vidtagits med anledning av det som anges i punkt 1-3 under rubrik ”åtgärder för våldsutsatta vuxna” ovan.

Dokumentation är ett viktigt underlag vid en eventuell polisutredning.

Diagnos- och åtgärdskoder kopplade till våldsutsatthet

Sedan 2022-11-30 är delmall våldsutsatthet borttagen ur en rad dokumentationsmallar i Cosmic och Obstetrix. Numera finns sökord våldsutsatthet i befintliga besöksmallar. Sökordet innehåller endast uppgift om huruvida patient vid besök/samtal har tillfrågats om våldsutsatthet eller inte. All vidare dokumentation sker i huvudmall ”våldsutsatthet” där all dokumentation, inklusive diagnoskoder, är dolda i e-1177 Journal. Detta medför att två dokumentationsmallar behöver användas till en patient vid våldsutsatthet, en dokumentationsmall för besöket i stort och dokumentationsmall ”våldsutsatthet” för all information som rör våldsutsattheten. Om patientbesök enbart avser patientens våldsutsatthet sker all dokumentation i dokumentationsmall ”våldsutsatthet”.

Trots att informationen dokumenterats i dold mall behöver en vara uppmärksam på att annan information kopplad till besöket kan vara synlig i 1177 Journal, till exempel läkarintyg, läkemedel, remiss, provresultat mm. Rekommendationen är därför att alltid samtala med våldsutsatt patient om att eventuellt försegla informationen från aktuell enhet tills vidare.

Mer information om patientsäker dokumentation och försegling på sidan 1177 Journal

I T4 (tandvården) används frasen ”våldsutsatthet”.

Observera: Vid utskrift syns även information som är dold i e-tjänsten Journalen och kan därmed behöva maskeras på utskriften. Gör alltid en menprövning om patient, anhörig eller myndighet/försäkringsbolag begär journalutskrift. Beakta möjligheten att begäran sker under tvång eller med okunskap om konsekvens av utlämnande av journal.

Patient med skyddade personuppgifter

HSLF-FS 2022:39, 7 kap. 5 §: Bestämmelser om att vårdgivaren ska säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal om en patient har skyddade personuppgifter finns i 5 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

För praktisk anvisning - se riktlinje för hantering av patienter med skyddade personuppgifter

Samverkan mellan vårdgivare och extern samverkan

HSLF-FS 2022:39, 7 kap:

6 § Vårdgivaren ska samverka för att samordna sina åtgärder så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder riktar sig till flera personer i en familj, ska samtliga åtgärder samordnas. Vid samordningen ska behovet av trygghet och säkerhet hos de våldsutsatta och de barn som bevittnat våld beaktas. Skyldigheten att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

7 § Vårdgivaren ska samverka externt med berörda verksamheter, myndigheter och organisationer för att skapa förutsättningar för att samordna de olika aktörernas åtgärder och insatser så att de inte motverkar varandra. Om åtgärder och insatser riktar sig till flera personer i en familj, ska vårdgivaren även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga åtgärder och insatser. Vid samordningen ska behovet av trygghet och säkerhet hos de våldsutsatta och de barn som bevittnat våld beaktas. Skyldigheten att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

8 § Vårdgivaren ska fastställa var i verksamheten ansvaret för den interna och externa samverkan ska ligga.

9 § När en person har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten finns det bestämmelser i 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) om att regionen tillsammans med kommunen ska upprätta en individuell plan.

Läs mer om SIP – samordnad individuell plan

För kontaktlista socialtjänst och andra stödverksamheter se sidan Hitta snabbt.

Tandvårdens ansvar

HSLF-FS 2022:39, 8 kap:

1 § Vårdgivaren ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld.

2 § Vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld.

3 § Bestämmelser om att vårdgivaren ska säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal om en patient har skyddade personuppgifter finns i 5 kap. 4 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Planering och ledning av verksamheten enligt 3 kap. 1 § PSL

Allmänna råd: 

Vårdgivaren bör fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver tandvård.

Kunskap hos personalen enligt 4 a § tandvårdslagen

Allmänna råd:

Vårdgivaren bör se till att personalen i verksamheten har kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående för att kunna ge god tandvård samt har förmåga att omsätta kunskapen i det praktiska arbetet.

Möjlighet att lämna uppgifter till polismyndigheten

För att inte undergräva den enskildes förtroende för arbetet inom hälso- och sjukvården är utgångspunkten att den enskilde i första hand ska ge sitt samtycke till att uppgifter lämnas över till Polismyndigheten. Det kan dock finnas situationer när hälso- och sjukvården bedömer att uppgifter bör lämnas ut till Polismyndigheten trots att det saknas samtycke till det från den enskilde.

2021 infördes en bestämmelse i 10 kap. 18 c § OSL som gör det möjligt för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att under vissa förutsättningar få lämna uppgifter till Polismyndigheten i syfte att förhindra att en person begår ett allvarligt brott mot en närstående som riskerar personens liv och hälsa.

Bestämmelsen gäller brott som avses i 3, 4 och 6 kap. brottsbalken, BrB, för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Bestämmelsen omfattar därmed de allvarligaste vålds-, frids-, och sexualbrott. Exempel på sådana brott är mord, dråp, grov misshandel och våldtäkt.

Vägledningar och frågeformulär

Styrdokument

Kontakt