TBE – Fästingburen hjärninflammation

Fästingens tidiga utvecklingsstadier, nymf och larv, är mycket små och kan ha missats av patienten varför avsaknad av känt eller observerat fästingbett inte utesluter diagnosen. TBE-virus kan också spridas via opastöriserad mjölk och ost från infekterade djur. Den smittvägen har konstaterats i Centraleuropa och Tyskland. Inkubationstiden är vanligen ca en vecka men kan vara mellan 4–28 dagar.

I typiska fall hos vuxna ses ett bifasiskt förlopp med några dagars lindriga symtom och eventuellt feber, följt av meningoencefalit efter ett symtomfritt intervall på ca en vecka (1– 21 dagar). Dominerande symtom är hög feber, svår huvudvärk, förvirring och ibland även kramper och pareser. De flesta som får allvarlig TBE blir helt återställda, men upp emot 40% får långdragna eller bestående besvär, till exempel uttalad trötthet, minnesstörningar och bestående pareser. Barn får i regel lindrigare symtom än vuxna, men kan få kvarstående besvär. Svårare sjukdom ses hos personer över 50 år och hos immunsupprimerade. Dödligheten är 1–2%. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet och patienten behöver inte vaccineras.

Diagnosen ställs genom påvisning av både TBE-virus IgM och IgG i blod. Om patienten är tidigare vaccinerad eller om enbart IgM eller IgG är förhöjt krävs uppföljande provtagning efter minst två veckor för att bekräfta diagnosen.

För mer information se smittskyddsblad och TBE-provtagning vid misstänkt vaccinationssvikt – Vårdgivarguiden.

Behandlande läkares ansvar

1. Medicinskt omhändertagande
2. Smittspårning
3. Anmälan

Medicinskt omhändertagande

Ge patienten information om infektionen. Förhållningsregler är inte aktuella.

På grund av att många har kvarstående symtom bör klinisk uppföljning göras på samtliga patienter, helst några månader efter sjukdomsdebut. Vid kvarstående funktionsnedsättning kan bedömning och planering av rehabilitering behövas. Om patienten i akutskedet inte har vårdats på Infektionskliniken bör remiss skickas till Infektionsmottagningen för uppföljning alternativt följas upp av neurolog på medicinmottagningen i Västervik.

Behandlande läkare ska anmäla misstänkt vaccinationssvikt till Läkemedelsverket på blankett Rapport om biverkning, läkemedel.

Rapportera misstänkta biverkningar – Läkemedelsverket

Smittskyddsblad

Smittskyddsblad för läkare – Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsblad för patient – Smittskyddsläkarföreningen

Smittspårning

TBE är en infektionssjukdom som ökar både i antal och geografisk utbredning. De regionala smittskyddsenheterna och Folkhälsomyndigheten följer utbredningen noggrant och därför är information om misstänkt smittort mycket viktig. Behandlande läkare initierar smittspårning genom att ställa följande frågor till patienten och ange svaren i smittskyddsanmälan:

• Misstänkt smittort (så exakt som möjligt, t.ex. kommun? område? ort?)?
• Datum då fästing upptäckts/tagits bort om patienten har kännedom om detta
• Utlandsresa i TBE-endemiskt område?
• Intag av opastöriserad mjölk?
• Tidigare vaccinationer? Antal vaccindoser och årtal?
• Använd gärna fältet Övrig information i smittskyddsanmälan för kompletterande uppgifter, till exempel om patienten är immunsupprimerad.

Smittskyddet kompletterar i de flesta fall med en fördjupad intervju inom någon vecka efter diagnos.

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet.

Se avsnittet Smittspårning för vilka uppgifter som ska framgå av anmälan. Serologin är svårtolkad i vissa situationer, varför det är mycket värdefullt om det av smittskyddsanmälan framgår om patienten är immunsupprimerad eller tidigare vaccinerad mot TBE eller annat flavivirus (till exempel gula febern). Det är viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.

Kostnadsfrihet

Ingen kostnadsfrihet, eftersom sjukdomen inte är allmänfarlig.

TBE är ännu relativt ovanligt i Kalmar län och en handfull personer bedöms varje år ha blivit smittade i länet.