Påssjuka (parotit)

Påssjuka orsakas av ett RNA-virus inom gruppen paramyxovirus. Smittämnet finns i saliven och kan överföras till andra som droppsmitta eller via direktkontakt. Inkubationstiden är vanligen 16–18 dygn (två till fyra veckor). 

Parotitvirus angriper körtelvävnad, i första hand spottkörtlarna. Av dem som smittas blir cirka hälften sjuka. Sjukdomen börjar vanligen med feber och tilltagande ömhet och svullnad över öronspottkörteln (parotiskörteln). Körtlarna på bägge sidor brukar angripas och svullnaden är i regel så uttalad att den är tydligt synlig. Det kan vara svårt att tugga. I okomplicerade fall brukar tillståndet läka ut på cirka en vecka. Upp till 30 procent av de smittade har inga symtom alls.

Andra körtlar angrips i varierande grad. Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En viss risk föreligger då för sterilitet. Andra körtlar som kan angripas är ovarier och bukspottkörteln.

En vanlig komplikation är hjärnhinneinflammation, i regel ganska lindrig och snabbt övergående. Detta tillstånd kan åtföljas av bestående hörselnedsättning, dock nästan alltid ensidig.

Årligen rapporteras i Sverige ca 15–35 fall och många av dessa är inhemska. Vaccinationsgenombrott förekommer vilket kan ha orsakats av nya genotyper eller brister i MPR-vaccinets effekt.

Behandlande läkares ansvar

1. Medicinskt omhändertagande
2. Smittspårning 
3. Anmälan

Medicinskt omhändertagande

Diagnosen ställdes tidigare oftast utifrån den kliniska bilden men i Sverige har påssjuka i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka 1982 infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Därför bör diagnos alltid bekräftas genom PCR på saliv eller urin eller med serologi.

Informera patienten om diagnosen. Det är inte aktuellt att ge förhållningsregler till patienten utifrån smittskyddslagen. Specifik behandling finns inte men uppföljning bör ske med tanke på risk för komplikationer.

Smittspårning

Påssjuka är en smittspårningspliktig sjukdom. Ovaccinerade i omgivningen kring ett sjukdomsfall ska erbjudas vaccination. Behandlande läkare ansvarar för att initiera smittspårningen genom att inhämta den information som efterfrågas i smittskyddsanmälan. Eftersom påssjuka är ovanligt i Sverige så är uppgifter om resa, misstänkta fall i omgivningen samt vaccinationsstatus av betydelse för smittskyddet och Folkhälsomyndigheten. Det är även viktigt att identifiera exponerade kontakter för att efterfråga vaccinationsstatus och eventuellt erbjuda vaccination med tanke på risken för infertilitet hos män i fertil ålder.

Smittskyddsblad

Smittskyddsblad för läkare - Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsblad för patient - Smittskyddsläkarföreningen

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet. Det är viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.

Kostnadsfrihet

Ingen kostnadsfrihet, då sjukdomen ej är allmänfarlig.

De senaste 5 åren har endast ett fall av påssjuka diagnosticerats i Kalmar län, fallet smittades i annan region.