Denguefeber

Denguefeber förekommer i de flesta länder i tropikerna, såväl i Afrika och Asien som i Syd- och Mellanamerika. Men i och med det varmare klimatet så sprider sig dengue till nya områden, däribland Europa. Inhemska fall finns rapporterade från flera sydeuropeiska länder de senaste åren.

Denguefeber är i regel godartad och kan ge ett eller flera av följande symtom:

• Hög feber med frossa och svettningar
• Kraftig huvudvärk
• Muskel- och ledvärk
• Kärlsprängda ögon

Efter några dagars sjukdom kan ett mässlingsliknande hudutslag uppstå och i ett senare skede kan punktformiga hudblödningar ses på främst fotryggar och händer samt i armhålor. Sjukdomsförloppet brukar ta ungefär en vecka från insjuknande till tillfrisknande.

Ett fåtal drabbas av hemorragisk dengue och försämras efter initial förbättring. Detta är ett mycket allvarligare sjukdomstillstånd och kännetecknas av blödningar i många inre organ liksom från mag- och tarmkanalen vilket kan leda till döden. I dessa fall är det viktigt med tidig symtomatisk behandling för god prognos. Det är ovanligt att turister som smittats i länder där denguefeber förekommer insjuknar i hemorragisk dengue.

Symtombilden vid denguefeber liknar den hos flera andra myggburna arboviroser, till exempel infektion med chikungunyavirus eller zikavirus.

Inkubationstiden är mellan 5–10 dagar från smittotillfället och denguefeber orsakas av ett virus som överförs till människor via myggbett.

Behandlande läkares ansvar

1. Medicinskt omhändertagande
2. Smittspårning
3. Anmälan

Medicinskt omhändertagande

Informera patienten om diagnosen. Förhållningsregler är inte aktuella då denguefeber inte smittar mellan människor. Eventuell behandling är symtomatisk då det inte finns specifikt läkemedel mot denguevirus. Då risken för allvarligare form av denguefeber ökar om patienten smittas på nytt av en annan variant av viruset rekommenderas numera vaccination inför nya resor till riskområden.

Smittspårning

Denguefeber är inte en smittspårningspliktig diagnos men det är viktigt att ta reda på vilket land, vilket område och vilka orter patienten vistats i. Dessa uppgifter anges i smittskyddsanmälan.

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet.

Uppgifter om misstänkt smittland, smittort och eventuell annan reseinformation är viktig för att ge en epidemiologisk överblick var denguefeber förekommer och om nya områden uppstår. Det är även viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.

Kostnadsfrihet

Ingen kostnadsfrihet, då sjukdomen ej är allmänfarlig.