Asyl- och flyktinghälsovård ur ett smittskyddsperspektiv

Vårdpersonal bör ha grundskydd enligt det nationella vaccinationsprogrammet och de som kan ha kontakt med blod (sätter nål eller kan råka ut för stick- eller skärskador) skall dessutom ha skydd mot hepatit B. Detta är arbetsgivarens ansvar (se Arbetsmiljöverkets föreskrift Smittrisker AFS 2018:4).

Personer som är födda på 1960- och 1970-talet kan ha undgått mässlingsinfektion och heller inte fått två doser vaccin. För dessa kan det finnas anledning att göra en översyn samt av yngre personal som kan tillhöra åldersgrupp där man inte fått vaccin mot mässling eller påssjuka.

Ingen ökad hälsorisk eller behov av vaccination för dem som träffar asylsökande i sitt arbete på asylboenden, skolor, barnomsorg och liknande. Generellt sett rekommenderas ingen vaccination men det kan ibland bli aktuellt med vaccination efter bekräftade fall av till exempel hepatit A. I sådana fall blir smittskyddsenheten inkopplad och infektions- eller smittskyddsläkare ordinerar vaccination.

Många av frågorna rör vaccination mot tuberkulos. BCG-vaccinet har relativt dålig skyddseffekt och rekommenderas därför inte. Läs även mer i Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (Folkhälsomyndigheten). Den viktigaste åtgärden för att minska smittrisken vid tuberkulos är tidig diagnos av sjuka varför flyktingar med kronisk hosta (hosta > 3 veckor) ska få hjälp att träffa läkare omgående.

Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning av risken för smittspridning med anledning av tillströmningen av flyktingar och bedömningen är att risken för smittspridning är låg.

Nej, att arbeta på ett asylboende innebär ingen ökad risk för hepatit B. Men kontakta sjukvården direkt för bedömning vid tillbud där någon kommer i kontakt med blod. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.

Inga särskilda åtgärder behöver vidtas. Blodburna infektioner smittar inte via vanligt socialt umgänge.

Ja, matlagning innebär ingen smittrisk. Det är enbart vid tillbud som åtgärder behöver vidtas, vilket gäller oavsett om personen har en känd blodburen infektion eller inte. Med tillbud räknas exempelvis kontakt med blod genom stick- och skärskador eller blodstänk.

Det är viktigt att en läkare har ställt diagnosen skabb innan behandling inleds, eftersom klådan kan ha andra orsaker som kräver annan behandling. I första hand bör man kontakta hälsocentralen för närmare råd, undersökning och behandling. Ibland kan även andra som varit i nära kontakt med en person med skabb behöva behandling.

Risken är liten. För att bli smittad av tuberkulos krävs i regel långvarig och nära kontakt, samt att den sjuke har tuberkulos i lungor eller luftvägar. Tuberkulos på annan plats i kroppen, dvs. utanför luftvägarna, är inte smittsam. Inte heller så kallad "latent" tuberkulos är smittsam. Patientens behandlande läkare bedömer smittsamheten, och om det behövs har läkaren ansvar att alla som kan ha smittats kallas till undersökning. Små barn med tuberkulos är mycket sällan smittsamma.

Det viktigaste är att personen följer läkarens förhållningsregler så att ingen annan blir smittad. En person med smittsam tuberkulos måste vara isolerad eller leva så att inga andra riskerar att bli smittade. Ofta innebär detta därför vård på sjukhus i början av behandlingen tills smittrisken bedöms ha försvunnit. Det är viktigt att personen tar sin medicin varje dag under hela behandlingstiden som ofta är många månader lång. Personer med icke-smittsam tuberkulos kan bo kvar på boendet utan risk för andra, men måste komma på planerade läkarbesök och följa läkarens förhållningsregler.

Nej, inte för att bo på boendet.

Hälsoundersökning av asylsökande är ett erbjudande, men det är önskvärt att alla, oavsett boendeform, nyttjar denna möjlighet. Det är i första hand för den asylsökandes egen skull som hälsoundersökningen görs.

Genom att följa enkla hygienrutiner och att uppmana och hjälpa den som eventuellt är sjuk att söka vård, så är risken att smitta sprids mycket liten – oavsett om hälsoundersökning är gjord eller inte.

Personalen bör uppmuntra och i möjligaste mån underlätta för de boende att genomgå hälsoundersökning.

Nej.

Ring 1177 Vårdguiden som har öppet dygnet runt. Där får man sjukvårdsrådgivning och information om vilka mottagningar man kan kontakta för att få hjälp. Oftast kan man dagtid i första hand kontakta en hälsocentral. Vid livshotande eller akuta tillstånd ringer man 112.

Regelverk för livsmedelshanteringen styrs av den lag som rör objektsburen smitta, Miljöbalken (1998:808). Därför handhas dessa frågor av kommunernas miljöförvaltningar. Allmänna råd om hur livsmedel bör hanteras finns i broschyren "Fem nycklar till säkrare mat" från WHO (Världshälsoorganisationen).