Professioner

Arbetsterapeut

Arbetsterapeuten utreder personens aktivitet och delaktighet i vardagen. Det kan handla om förmågan till att klara av och balansera vardagsaktiviteter och förmåga till aktivitetsutförande och anpassning i olika aktiviteter i relation till personen och den omgivande miljön. Arbetsterapeuten bedömer förmågor i relation till vardagen som helhet, arbete, arbetsplatskartläggning och utför funktionsbedömning (fysisk, psykisk eller kognitiv).

Målet med arbetsterapeutiska interventioner är att personen utvecklar och använder strategier som möjliggör ett aktivt liv. Interventionerna kan rikta sig både mot personen och den omgivande miljö och ske individuellt och/eller i grupp. Exempelvis revidering och träning i att balansera vardagliga aktiviteter, aktivitetspacing, aktivitetsträning, arbetsplatsintervention, kognitivt stöd, medveten närvaro i aktivitet, praktisk ergonomi, ReDO® och funktionsträning.

Fysioterapeut

Sjukgymnasten/Fysioterapeuten, SG/FT, bedömer och analyserar patientens smärta (nociceptiv, neuropatisk, nociplastisk), med fokus på eventuell rörelserädsla, katastroftankar, ångest och utifrån psykosociala resurser. Information ges till patienten i en beskrivning av skillnaden mellan akut och långvarig smärta. Syftet med informationen är att skapa möjlighet för patientens delaktighet i beteendeförändringen för att förstå och acceptera den generaliserade smärtan och sensitiseringen.

ACT, Acceptance and Commitment Therapy är ett koncept som SG/FT använder för att ge patienten ett förhållningssätt att hantera obehagliga tankar, känslor och minnen och i och med det skapa förutsättningar för att höja funktionen, öka aktiviteten och kunna leva ett rikt och värdefullt liv. Att agera utifrån vad som är bra för individen på längre sikt och inte reagera direkt på smärtan är huvudbudskapet. Däri ligger också att uppmuntra till fysisk aktivitet, individanpassa aktiviteter efter patientens förmåga och göra patienten uppmärksam på dom goda effekterna av fysisk aktivering.

Medveten närvaro är en del av smärthanteringen och kan utövas genom t ex mindfulness, basal kroppskännedom och medicinsk yoga. SG/FT insatser avser också att skapa möjligheter för patienten att bibehålla sin arbetsförmåga. Deltagande i avstämningsmöten och trepartsmöten tillsammans med patienten, övriga aktörer i vården och arbetsgivare, försäkringskassa och ev arbetsförmedling, blir där viktiga verktyg.

Läkare

Läkare gör medicinska bedömningar av de symptom som patienten presenterar via sin berättelse, undersökningsfynd och eventuell utredning samt läkarens egna observationer. Läkaren bedömer vilken utredningsnivå som är rimlig för att kunna avgöra om symptomen kan kopplas till sjukdom. Läkaren behöver också sammanfatta för patienten vad man kommit fram till i sin bedömning och avstå utredningar som inte har medicinsk grund.

Många av de symptom som föranleder besök i sjukvården, går inte att förklara med sjukdom. Läkare kan då undervisa om normala reaktioner i kroppen och psyket, samt vikten av att använda kroppen regelbundet även vid symptom. Passivisering och inaktivitet har stor negativ inverkan på hälsan. Det handlar om att individen kan få stöd att skapa balans mellan prestation och återhämtning.

Läkarens primära uppdrag är att hitta sjukdom för att kunna behandla sådan enligt vetenskap och erfarenhet. Behandlingen kan t.ex. vara rökstopp, ökad fysisk aktivitet, medicinering eller sjukskrivning. Det är av största vikt att patienten deltar aktivt i sin behandling, då mycket av det som ordineras handlar om att förändra egna beteenden som kan gynna hälsan.

Läkare ska också kunna bidra till patientens hälsa via kunskap om preventiva insatser för att minska utveckling av sjukdom. Detta kräver kunskap inom kommunikation-samspel då allians och motivation hos patienten, är av största vikt för att öka hälsobeteenden.

Det man får av sin läkare är en medicinsk bedömning. Alla läkarens åtgärder ska gå att härleda till den bedömningen. Om åtgärder sätts in ska de följas upp – helst av den läkare som påbörjat åtgärden med tanke på vikten av kontinuitet både för behandling och relationen till patienten.

Läkare behöver sammanfattningsvis behärska tre stora kunskapsområden; patologi – läran om sjukdomar och deras utveckling och behandling, salutogenes – läran om det som bidrar till hälsa, samt ha färdigheter i kommunikation.

Rehabiliteringskoordinator

Hälso- och sjukvården ska (enligt lag) erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till, eller inträde i, arbetslivet.
Rehabiliteringskoordinatorn stödjer de patienter som är sjukskrivna, utifrån patientens förutsättningar.

Rehabiliteringskoordinatorn samordnar insatserna runt patienten och samverkar med vårdenheter och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården.

Rehabiliteringskoordinatorn samverkar externt och initierar tidig kontakt med arbetsgivare eller arbetsförmedling, om patienten ger sitt samtycke. Andra viktiga samarbetspartners är Försäkringskassan och kommunens socialtjänst.

Psykologisk behandling

Psykologisk behandling innebär stöd till beteendeförändring. Om jag fortsätter att leva likadant kommer jag att må likadant. Vill jag må annorlunda – vad behöver jag då förändra? Jag behöver således investera både tid och energi för att långsiktigt må bättre. Psykoterapi innebär att få hjälp att bli medveten om känslor, tankar och automatiserade beteenden och se samband mellan hur jag lever och hur jag mår. Det innebär att jag måste ställa mig frågor som: "Vad saknar jag i livet, vad behöver jag träna upp och göra annorlunda för att komma närmare det som jag vill fylla mitt liv med?"

Man kan gå i traditionell beteendeterapi som innebär exponering för sådant som man undvikit. Det går också att jobba med psykologiska färdigheter som medveten närvaro, acceptans för upplevelser (tankar, känslor, kroppsliga symtom) och att använda sin energi till det man vill vara engagerad i. Den typen av beteendeterapi sammanfattas i beteckningen ACT (acceptance and commitment therapy). Det är en psykoterapiform som fått allt mer evidens för behandling av olika psykiska problem och också för långvarig smärta. Psykologisk behandling kan ske i direktkontakt med en terapeut, men också genom internetbehandling eller biblioterapi (psykoterapi med stöd av en bok med text och uppgifter).