Aktuell information
Fortsatt sjukpenning i väntan på vård som försenats på grund av covid
Riksdagen har beslutat att förlänga bestämmelsen hela 2023 som innebär att personer som passerar dag 180 i rehabiliteringskedjan kan undantas från att prövas mot normalt förekommande arbete om deras vård eller rehabilitering försenats på grund av sjukdomen covid-19, det så kallade covid-undantaget. Samtidigt införs en möjlighet för personer som har fått avslag på sin ansökan om sjukpenning från och med den 1 januari 2023 att få en ny prövning om vissa förutsättningar är uppfyllda.
Förändringar i lagstiftningen för sjukförsäkringen från den 1 september 2022
Den 1 september träder två lagändringar i kraft för sjukförsäkringen. Den ena berör bedömning av arbetsförmåga mot arbete inom en angiven yrkesgrupp för sjukpenning och den andra särskilda regler för äldre inom sjukersättning.
Bedömning av arbetsförmåga mot arbete inom en angiven yrkesgrupp
Lagändringen innebär att en persons arbetsförmåga efter dag 180 i sjukperioden (dag 1 för arbetslösa) ska bedömas mot normalt förekommande arbete inom en angiven yrkesgrupp. Det betyder att Försäkringskassan vid ett beslut om att inte bevilja sjukpenning vid bedömningen mot normalt förekommande arbete ska ange en eller flera yrkesgrupper inom vilka den försäkrade skulle kunna klara av att arbeta. Regeringens syfte med lagändringen är att det ska bli lättare för den försäkrade att förstå bedömningen och beslutet.
Försäkringskassan får fortfarande bara ta hänsyn till medicinska förhållanden i sin bedömning, det vill säga, arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden får inte vägas in i beslutet.
Särskilda regler för äldre inom sjukersättning
Lagändringen inom sjukersättningen innebär särskilda regler för personer som är 60 år eller äldre. Deras arbetsförmåga ska bedömas mot normalt förekommande arbete som de har erfarenhet av under de senaste femton åren eller andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Detta till skillnad mot i dag när en persons arbetsförmåga bedöms mot alla arbeten som förekommer på arbetsmarknaden. I övrigt är alla andra villkor för att beviljas sjukersättning oförändrade, det vill säga att personen har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att hen inte kan arbeta nu eller inom en överskådlig framtid.
Lagändringen innebär också att försäkrade som inte har arbetat de senaste femton åren bedöms enligt ordinarie sjukersättningsregler.
Aktuell information
1. Förlängd sjukskrivning vid exempelvis pågående rehabilitering (Särskilda skäl)
Den som har haft sjukpenning i 1 år ska få sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. Om det finns särskilda skäl kan individen i stället få sin arbetsförmåga prövad mot sitt ordinarie arbete. Detta gäller om det är stor sannolikhet att den sjukskrivne kan återgå i sitt ordinarie arbete i samma omfattning som innan sjukskrivningen senast dag 550 i rehabiliteringskedjan. Lagen omfattar anställda och egna företagare.
2. Partiell sjukskrivning
Vid deltidssjukskrivning ges nu större möjlighet att förlägga arbetstiden på annat sätt än genom minskning varje dag. Förläggningen av arbetstiden får inte försämra möjligheterna till återgång i arbete.
3. Sjukpenning för behovsanställda dag 1-90
Under dag 1 till 90 ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till behovsanställningens arbetsuppgifter. Gäller under förutsättning att individen skulle ha arbetat i behovsanställningen om personen inte blivit sjuk.
Från dag 91:
- arbetsförmågan bedöms i förhållande till ett normalt förekommande arbete
4. Undantag för äldre sjukskrivna
Den som fyllt 62 år och har sjukpenning fortsätter att bedömas mot arbete hos den egna arbetsgivaren även efter dag 181. Gäller som längst fram till 65 år. Lagen omfattar anställda och egenföretagare, men inte arbetslösa.
Aktuell information om sjukskrivningar med anledning av Corona
Regeringen har beslutat om ändring i smittskyddslagen. Ändringen består i att covid-19 från och med den 1 april 2022 inte längre klassas som en allmän- eller samhällsfarlig sjukdom.
Det innebär att en person inte kan bli beviljad smittbärarersättning för covid-19 för dagar från och med 1 april 2022.
Tillfälligt slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden
Kravet på läkarintyg under dag 8-14 (sjuklöneperioden) tas bort från och med 7 februari till och med den 31 mars 2022. Bestämmelserna gäller retroaktivt från och med den 19 januari 2022. För egenföretagare gäller bestämmelserna från och med den 8 december 2021.
Tillfälligt slopat krav på läkarintyg för deltagare i program hos Arbetsförmedlingen
Kravet på läkarintyg för deltagare i program är borttaget från och med dag 8.
Detta gäller från och med 19 januari 2022 till och med 31 mars 2022. Om dag 8 i sjukperioden inföll innan 19 januari 2022 behövs fortfarande ett läkarintyg till Arbetsförmedlingen.
Ersättning till riskgrupper samt ersättning till vissa anhöriga till riskgrupper
Ersättning till riskgrupper och vissa anhöriga till riskgrupper återinförs och gäller retroaktivt från och med den 8 december 2021 till och med den 31 mars 2022.
Förebyggande ersättning för vab för barn som varit allvarligt sjuka
Förlängs till och med 31 mars 2022.
Regeringen har tillfälligt utökat möjligheterna att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete från dag 180 om planerad vård och
behandling blir inställt eller skjuts upp p.g.a. orsaker som beror på
Coronaepidemin. De tillfälliga bestämmelserna förlängs till att gälla under hela 2022.
Intyg för tillfällig föräldrapenning (vab) krävs från dag 15 i stället för dag 8. Detta gäller från och med 19 januari t o m 31 mars 2022.
2021-12-27: Kravet på läkarintyg för smittbärarpenning tas tillfälligt bort
Regeringen har beslutat att tillfälligt ta bort kravet på läkarintyg för smittbärarpenning från och med den 27 december 2021.
Den som är eller misstänks vara smittad av covid-19 och därför måste stanna hemma från arbetet, kan ansöka om smittbärarpenning. Undantaget från läkarintyg för smittbärarpenning gäller från den 27 december 2021 till och med den 31 mars 2022.
Regeringen har beslutat om att utöka diagnoslistan över riskgrupper för covid-19. Den nya diagnoslistan började gälla 1 juni och gäller retroaktivt från 1 januari 2021 till och med 30 juni 2021.
Beslutet innebär att:
• personer med stroke, hypertoni, schizofreni, bipolär sjukdom samt ett ovanligt hälsotillstånd där den enskildes tillstånd och symtombild ökar risken för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19, är riskgrupper.
• intellektuell funktionsnedsättning ensamt ger rätt till ersättning för riskgrupper. Tidigare var kravet samtidig intellektuell nedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning).
Den som tillhör någon av de nya riskgrupperna kan ansöka om ersättning för riskgrupper för tid från 1 januari 2021. Om man sökt utifrån tidigare diagnoslista och fått avslag behöver man ansöka på nytt. Försäkringskassan behöver ett nytt läkarintyg som styrker att man tillhör riskgruppen.
Vilka är riskgrupperna?
Riskgrupperna som kan ha rätt till ersättning är:
1. En cancersjukdom med pågående eller nyligen avslutad behandling, med undantag för hormonell adjuvant behandling (tilläggsbehandling).
2. Minst en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (svår hjärtsvikt, pulmonell arteriell hypertension, kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, komplicerad medfödd hjärtsjukdom, klaffsjukdom med uttalad påverkan på hjärtfunktionen, cerebrovaskulär sjukdom), hypertoni, diabetes med komplikationer i minst ett organsystem, kraftigt nedsatt njurfunktion (CDK stadium 4 och 5) eller kronisk leversjukdom med cirrhosutveckling, eller leverförfettning, som ensam eller i kombination har sådan svårighetsgrad som innebär ökad risk för allvarlig sjukdomsutveckling vid covid-19.
3. Diagnosen fetma och body mass index (BMI) 40 och däröver.
4. En neurologisk eller neuromuskulär sjukdom eller skada med påverkan på andningsfunktionen.
5. Binjurebarkssvikt.
6. Genomgången transplantation med fortgående immunmodulerande behandling.
7. Immunbristtillstånd som vid svår kombinerad immunbrist (SCID), sickle-cells-anemi, hiv med låg CD4-nivå, kraftigt nedsatt allmäntillstånd som extrem undervikt, och långtidsbehandling med kortison eller andra läkemedel i dos som kan öka infektionskänsligheten.
8. Intellektuell funktionsnedsättning som innebär ökad risk att drabbas svårt vid covid-19.
9. Kronisk lungsjukdom med väsentligt minskad lungkapacitet.
10. Trisomi 21 (Downs syndrom).
11. Schizofreni eller bipolär sjukdom.
12. Ett ovanligt hälsotillstånd där den enskildes tillstånd och symptombild ökar risken för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19.