Smittskyddslagen, ansvarsförhållanden och anmälan

I Smittskyddslagen 2004:168 och smittskyddsförordningen ingår ett 60-tal sjukdomar. Ungefär hälften av dessa kan orsaka långvarig sjukdom, svårt lidande eller vara livshotande. Dessa sjukdomar kallas för allmänfarliga.

Andra lagar som är aktuella för smittskyddsarbetet:

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763
Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 2006:1570
Epizootilagen 1999:657
Miljöbalken 1998:808
Zoonoslagen 1999:658
Livsmedelslagen 2006:804
Arbetsmiljölagen 1977:1160
Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400
Smittskyddsförordning 2004:255
Socialstyrelsens författningssamling

Anmälningspliktiga sjukdomar enligt Smittskyddslagen

I Smittskyddslagen (2004:168) regleras drygt 60 anmälningspliktiga sjukdomar. Dessa delas in i

• samhällsfarliga
• allmänfarliga (alla är smittspårningspliktiga)
• anmälningspliktiga (vissa är även smittspårningspliktiga)

Ju större hot mot befolkningens hälsa, desto strängare och mer omfattande smittskyddsåtgärder regleras genom lagen. I Smittskyddslagen (2004:168) och Smittskyddsförordningen (2004:255) liksom på sidan anmälningspliktiga och smittspårningspliktiga sjukdomar hos Folkhälsomyndigheten framgår vilka sjukdomar som är anmälningspliktiga. Vid tveksamhet kring om anmälningsplikt råder används Folkhälsomyndighetens falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.

Samhällsfarliga sjukdomar

Med samhällsfarliga sjukdomar (smittkoppor, ebola och SARS) avses allmänfarliga sjukdomar som kan få en spridning i samhället som innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver extraordinära smittskyddsåtgärder.

Allmänfarliga sjukdomar

Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning genom åtgärder som riktas till den smittade.

All undersökning, vård och behandling som behövs ur smittskyddssynpunkt vid en allmänfarlig sjukdom ska vara gratis för patienten inom landstingets/regionens hälso- och sjukvård.

Behandlande läkare

Med behandlande läkare avses den som ordinerat ett prov för en anmälningspliktig sjukdom (i praktiken den person som står som provsvarsmottagare på provtagningsremissen). Behandlingsansvaret kan i ett senare skede remitteras till annan klinik, till exempel Infektionskliniken vid kronisk hepatit B.

Behandlande läkares skyldigheter vid misstanke om eller fynd av allmänfarlig sjukdom

Behandlade läkare ska: 

• Informera patienten muntligt och skriftligt om diagnosen. Utgå från Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad.
• Ge muntliga och skriftliga förhållningsregler. Dessa framgår av smittskyddsbladet med patientinformation. Förhållningsreglerna ska dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum.
• Smittspåra
• Anmäla till smittskyddsläkaren via SmiNet (eller via menyn "Externa applikationer" i Cosmic).

Smittskyddsblad

Smittskyddsläkarföreningens smittskyddsblad finns för de flesta anmälningspliktiga diagnoser. Bladen består av två delar, ett blad för läkare och ett för patienten. Smittskyddsbladen är tänkta som ett stöd och snabb checklista för behandlande läkare vad gäller till exempel handläggning, smittspårning och anmälan. Patientinformationen skrivs ut och ges till patienten. Detta blad innehåller förhållningsreglerna.

En del av smittskyddsbladen med patientinformation finns översatta till olika språk av Smittskydd Stockholm. Dessa är samlade på Vårdgivarguiden och går att hitta under respektive sjukdom. För att komma åt översättningarna, öppna det svenska smittskyddsbladet (patientinformationen). Längst upp till höger finns en rullgardinsmeny där språk kan väljas.

Förhållningsregler

Den behandlande läkaren ska besluta om individuellt utformade förhållningsregler vid allmänfarlig sjukdom i syfte att hindra smittspridning för den som bär på eller misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom. Förhållningsreglerna får endast avse:

• inskränkningar som gäller arbete, skolgång eller deltagande i viss annan verksamhet
• förbud mot att donera blod och organ
• förbud mot att låna ut eller på annat sätt överlåta begagnade injektionsverktyg
• skyldighet att informera vårdgivare och sådana som utför icke-medicinska ingrepp om smittbärarskap
• skyldighet att informera sexualpartner om smittbärarskap
• skyldighet att vid sexuella kontakter iaktta ett beteende som minimerar risken för smittspridning
• skyldighet att iaktta särskilda hygienrutiner
• skyldighet att hålla regelbunden kontakt med behandlande läkare (så länge läkaren anser det nödvändigt)

Förhållningsreglerna ska meddelas muntligt och skriftligt och dokumenteras i journalen, antingen genom att dokumentera vilka förhållningsregler som är givna eller genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad angivet med datum. Läkaren ska så långt det är möjligt se till att förhållningsreglerna följs.

Smittspårning

Om en läkare konstaterar eller misstänker att en patient har smittats av en allmänfarlig eller smittspårningspliktig sjukdom är det den läkare som ordinerat provtagningen som anses vara behandlande läkare. Han eller hon ansvarar för att försöka få upplysningar från patient var/hur personen kan ha fått sin smitta och vem/vilka som kan ha blivit smittade. Mer information om vad som gäller för respektive sjukdom finns på smittsamma sjukdomar A-Ö samt i smittskyddsbladen. Rådgör med ansvarig smittskyddssjuksköterska eller smittskyddsläkare vid oklarheter.

Förutom behandlande läkare har även annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens rätt att utföra smittspårning. Hög arbetsbelastning är inte en giltig orsak till att avsäga sig smittspårningsansvaret. Smittspåraren ska underrätta andra personer som kan ha smittats (utan att röja index identitet) och uppmana dem att söka läkare. Smittspåraren ska även underrätta smittskyddsläkaren vid utebliven provtagning (gäller allmänfarlig sjukdom).

Smittskyddsläkaren ansvarar för samordning av utredningen vid en anhopning av smittsam sjukdom.

Observera att smittskyddsläkaren aldrig ska stå som svarsmottagare på prover som tas i samband med smittspårning eftersom smittskyddsläkaren inte är en vårdgivare. 

Smittskyddsanmälan i SmiNet

Behandlande läkare ska anmäla varje fall av anmälningspliktig sjukdom till länets smittskyddsläkare. Anmälan ska göras inom ett dygn med undantag för de sexuellt överförbara infektionerna som anmäls "så snart som möjligt". Hivinfektion bör anmälas inom ett dygn. I vissa fall (t.ex. hepatit A, meningokockinfektion och mässling) är det lämpligt att kontakta smittskyddsläkaren per telefon, detta framgår av smittskyddsbladen. Anmälan görs elektroniskt i SmiNet. 

Hur du loggar in och skickar in anmälningar - SmiNet Folkhälsomyndigheten

Varje anmälan tas emot manuellt av smittskyddet och granskas sedan både av smittskyddet och av Folkhälsomyndigheten. Informationen i anmälan ligger till grund för eventuella fortsatta insatser och utredningar inklusive epidemiologisk statistik. Det är därför viktigt att korrekt information anges på anmälan. Markera i anmälan vilka förhållningsregler som getts och om smittspårning inletts. Har smittspårning inte påbörjats ska skäl för detta anges i rutan för övrig information.

Observera att smittskyddet inte har tillgång till Cosmic. Använd fritextfälten för kompletterande information (men utan att ange personuppgifter på tredje part).

I de fall patienten har ett reservnummer anges detta (välj "annat nummer") istället för personnummer.

Anmälan med rikskod

Klamydia, gonorré, syfilis och hiv anmäls med rikskod. Denna utgörs av födelseår och de fyra sista siffrorna i personnumret, t.ex. 1977-1234. Personer som saknar svenskt personnummer anmäls också med rikskod, dvs med de fyra första och de fyra sista siffrorna i reservnumret, t.ex. 2018-1234 . Ändra gärna till aktuell ålder.

Blankett för anmälan av byte av behandlande läkare

I de fall patienten enligt smittskyddslagen (2004:168) har erhållit förhållningsregeln att komma på återbesök men vill byta läkare ska den läkare som tar över behandlingsansvaret för patienten bekräfta övertagandet till patientens föregående läkare. Övertagandet ska även anmälas av den mottagande läkaren till smittskyddsläkaren i den region/landsting som patienten tidigare tillhört. Anmälan görs med blanketten Anmälan om byte av behandlande läkare m.m. (pdf)

Avgiftsfrihet vid allmänfarlig sjukdom

Enligt smittskyddslagen (2004:168) (SmL) har patienter med en konstaterad eller misstänkt allmänfarlig sjukdom rätt till kostnadsfri undersökning, vård och behandling om den behandlande läkaren/förskrivaren bedömer att risken för smittspridning därmed minskar.

Mer om avgiftsfrihet vid undersökning, vård och behandling av allmänfarlig sjukdom

Anmälan till smittskyddsläkaren i vissa fall ("paragrafanmälan")

En person som har eller misstänks ha en allmänfarlig sjukdom är skyldig att inställa sig för undersökning, följa givna förhållningsregler och medverka i smittspårning. I de fall personen inte gör detta eller det misstänks att personen inte kommer följa förhållningsreglerna eller erbjuden medicinsk behandling, och detta innebär en smittrisk, görs en anmälan till smittskyddsläkaren. Detsamma gäller om personen inte kunnat identifieras eller kontaktas. Anmälan görs i SmiNet

Anledningar för anmälan till smittskyddsläkaren enligt Smittskyddslagen (2004:168)

• §3:1 En person samtycker inte till undersökning
• § 3:3 En person där behandlingsansvaret övertas av annan läkare
• § 3:5 En person som efter smittspårning inte kunnat identifieras eller kontaktas
• § 3:6 En person som är föremål för smittspårning låter sig inte undersökas
• § 4:4 En patient följer inte givna förhållningsregler (innefattar även de personer som inte medverkar till smittspårning)
• § 4:7 En patient följer inte erbjuden behandling och detta innebär en smittrisk
• § 4:8 En patient informerar inte närstående som löper "beaktansvärd risk" att smittas

­Arkivering av blanketten "Anmälan till smittskyddsläkaren"

Enligt 3kap §6 SmL och 3 kap §5 SmL ska paragrafanmälan tillhöra smittspårningshandlingarna. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och spara kopian med smittspårningshandlingarna.

När det gäller patient som inte följer givna förhållningsregler (4 kap 4§ SmL), patient som inte följer erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (4 kap § 7 SmL), person som misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom, inte samtycker till undersökning eller provtagning (3 kap § 1 SmL) eller patient med allmänfarlig sjukdom som inte informerat närstående som löper påtaglig risk att smittas (4 kap 8 § SmL) tillhör paragrafanmälan journalen. Fyll i och skriv under original, ta en kopia, skicka originalet till smittskyddsläkaren och scanna in kopian i patientjournalen.

Smittskyddsläkarens ansvar

• Följer upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och ser till att nödvändiga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att ändamålsenliga råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats (6 kap. 2 § punkt 5 SmL 2004:168).
• Kan överta eller överlämna smittspårningsärenden som anmälts till smittskyddsläkaren enligt 3 kap. 5 § SmL 2004:168 eller i de fall då smittskyddsläkaren anser att smittspårningen i ett enskilt fall inte utförts på ett tillfredställande sätt.
• Ansvarar för samordning av utredningen vid en anhopning av smittsam sjukdom.
• Patienten kan överklaga sina förhållningsregler till smittskyddsläkaren.