Fågelinfluensa

Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Utbrott av fågelinfluensa (H5N1) har förekommit sporadiskt bland fjäderfä i Europa inklusive Sverige och sedan oktober 2025 pågår ett stort utbrott i Sverige och Europa. Såväl vilda som tama fåglar har drabbats och utbrott har skett på ett par kommersiella anläggningar. Fågelinfluensa har under hösten 2025 bland annat konstaterats hos vitkindade gäss och gräsänder i Kalmar län.

Det är mycket ovanligt att människor smittas av fågelinfluensavirus. Detta sker oftast i länder där kycklingar och andra matfåglar säljs levande på marknader och slaktas i hemmen, samt inom fjäderfä- och boskapsindustrin i USA. Bara något enstaka fall där smitta från vilda fåglar misstänkts har rapporterats.

Den typ av fågelinfluensa H5N1 som konstaterats i Sverige och Europa 2021–2023 och 2025 ska inte förväxlas med H5N1 som påvisades i Sverige 2006–2007 och som innebar högre risk för människor.

Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar. Detta skulle kunna ske om en människa eller annat djur samtidigt är infekterat med både fågelinfluensa och säsongsinfluensa.

Smittvägar

Högpatogen fågelinfluensa sprids i första hand mellan fåglar men kan i undantagsfall smitta människor via nära kontakt med sjuka eller döda fåglar. Smittvägar för högpatogen fågelinfluensa bedöms i stor utsträckning likna dem för vanlig influensa. Överföring kan ske genom droppar, direkt eller indirekt kontakt, aerosol och möjligen via damm i miljöer med sjuka fjäderfän.
Det är graden av närkontakt som är avgörande för risken att smittas. Risken är störst vid nära kontakt med sjuka eller döda fjäderfän i stora besättningar.
Smitta mellan människor är mycket ovanligt men enstaka fall finns beskrivna efter mycket nära kontakt med infekterad individ.

Klinisk bild

Den kliniska bilden varierar. Exempel på symtom som kan bero på fågelinfluensa är

luftvägssymtom (hosta, halsont, andfåddhet)
influensaliknande symtom som feber, huvudvärk, muskelvärk
uttalad svaghet och trötthet
ögoninflammation
mag-tarmsymtom (diarré, kräkningar).

I vissa utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga. De humanfall som är kopplade till det aktuella utbrottet har oftast haft mildare symtom såsom ögoninflammation.

Behandlande läkares ansvar

Medicinskt omhändertagande
Smittspårning
Anmälan

Medicinskt omhändertagande

Misstänkt fågelinfluensa

Om en person har symtom som talar för fågelinfluensa och har haft nära kontakt med sjuka eller självdöda fåglar eller deras avföring i ett område där smitta är konstaterad bör provtagning ske. Det är viktigt att efterhöra graden av närkontakt.

Högpatogen fågelinfluensa bör även misstänkas hos individer som är inlagda på sjukhus med svåra luftvägssymtom och har varit exponerade för fåglar under perioden 10–14 dagar före symtomdebut.

Överväg högpatogen fågelinfluensa vid viral encefalit/meningoencefalit av okänd etiologi.

Högpatogen fågelinfluensa kan också misstänkas då prov är positivt för influensa A men negativt för A(H1)pdm09 och A(H3) efter analys vid kliniskt mikrobiologiskt laboratorium. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att dessa prov skickas till myndigheten för vidare typning.

Handläggning av misstänkt fall

Infektionsbakjour och smittskyddsläkare bör kontaktas omgående, se Kontakt Smittskydd

Antiviral behandling ska påbörjas så snart som möjligt (redan vid misstanke), helst inom 48 timmar från symtomdebut. Fall som kräver sjukhusvård ska behandlas oavsett tid från symtomdebut. Rådgör med infektionsbakjour.

Vårdhygieniska riktlinjer

Skyddsåtgärder föreslås vid såväl misstänkt som bekräftat fall enligt nedan, oavsett om patienten har symtom eller inte. Inneliggande patient ska vårdas på isoleringsrum avsett för luftburen smitta. Personal ska vid omvårdnad bära personlig skyddsutrustning för kontakt, dropp och aerosolsmitta och använda andningsskydd av FFP2 eller FFP3. Se i övrigt Vägledning om vårdhygieniska åtgärder i sjukvården vid misstänkt eller bekräftat fall av högpatogen fågelinfluensa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Diagnostik

PCR-analys för påvisande av virus eller isolering av virus samt sekvensering för verifiering av influensavirus A(H5N1) sker på Folkhälsomyndigheten. Prov för diagnostik ska tas vid klinisk bild förenlig med fågelinfluensa (H5N1) när epidemiologisk misstanke föreligger. Provet tas så tidigt som möjligt från luftvägsmaterial och annan relevant lokal. Före provtagning kontaktas Folkhälsomyndighetens kliniska mikrobiolog i beredskap (tfn 010-205 24 00 (knappval 2). Vid provtagning ska personalen bära personlig skyddsutrustning för dropp, kontakt och aerosol-smitta med andningsskydd FFP klass 3 och proverna transporteras enligt UN3373.

Postexpositionsprofylax

I vissa lägen kan det bli aktuellt med antiviral profylax till exponerade individer (även om de inte har symtom). Graden av exponering avgör och det gäller framför allt individer som exponerats vid ett utbrott bland fjäderfä. Rådgör alltid med smittskyddsläkare.

Förhållningsregler och smittspårning

Fågelinfluensa av typen H5N1 klassas som en allmänfarlig sjukdom. Misstänkta och bekräftade fall ska därför få förhållningsregler av behandlande läkare som även ska utföra smittspårning. Rådgör med smittskyddsläkare.

Smittskyddsblad

Smittskyddsblad för patient och läkare - Smittskyddsläkarföreningen ( länk till annan webbplats)

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet. Det är endast fågelinfluensa av subtyp A(H5N1) som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, men vid misstänkta eller konstaterade fall av suspekt eller bekräftat högpatogen fågelinfluensa oavsett subtyp bör smittskyddsläkare alltid kontaktas. Klinisk anmälan kan också göras som ”Övrig sjukdom”. Det är viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.

Sminet - inloggning

Kostnadsfrihet

Ja.

Kontakt

Smittskyddsläkaren i Kalmar län

Godkänn cookies