Hoppa till innehåll
Lyssna

Fågelinfluensa

Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.

Utbrott av fågelinfluensa (H5N1) har förekommit sporadiskt bland fjäderfä i Europa inklusive Sverige, med ett ökat antal 2020–2023. Fågelinfluensa förekommer nu även hos vilda fåglar i stora delar av landet. Massdöd på grund av fågelinfluensa hos häckande skrattmåsar har drabbat flera kolonier i Stockholm. Även en del andra fågelarter drabbas, men virusvarianten som cirkulerar har visat sig vara mycket väl anpassad till just skrattmås. Smitta med influensavirus A(H5N1) till människa kan förekomma och har framför allt setts vid nära kontakt med sjuka levande eller döda fjäderfä.

Trots enstaka rapporter om fall av fågelinfluensa hos människor och ökade rapportering från däggdjur gör ECDC fortfarande bedömningen att risken för smitta till människor generellt är låg vad gäller den variant av fågelinfluensa som cirkulerar nu. Den typ av fågelinfluensa H5N1 som konstaterats i Sverige och Europa 2021 -2023 ska inte förväxlas med H5N1 som påvisades i Sverige 2006– 2007 och som innebar högre risk för människor.

Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar. Detta skulle kunna ske om en människa eller annat djur samtidigt var infekterad av både fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa.

Smittvägar

  • Högpatogen fågelinfluensa sprids i första hand mellan fåglar men kan i undantagsfall smitta människor via nära kontakt med sjuka eller döda fåglar. Smittvägar för högpatogen fågelinfluensa bedöms i stor utsträckning likna dem för vanlig influensa. Överföring kan ske genom droppar, direkt eller indirekt kontakt och aerosol.
  • Smitta mellan människor är mycket ovanligt men enstaka fall finns beskrivna vid nära omvårdnad av svårt sjuk familjekontakt.

Klinisk bild

I utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga. Det förekommer dock i vissa utbrott även fall med mildare symtom exempelvis ögoninflammation.

Behandlande läkares ansvar

  1. Medicinskt omhändertagande
  2. Smittspårning
  3. Anmälan

Medicinskt omhändertagande

Misstänkt fågelinfluensa

Fågelinfluensa ska misstänktas vid klinisk bild förenlig med sjukdom orsakad av fågelinfluensavirus samt förekomst av epidemiologiskt samband. Kontakt med döda eller sjuka fåglar eller miljöer kontaminerade med fågelinfluensa utgör den största risken för smitta till människa.

Högpatogen fågelinfluensa bör misstänkas hos individer som är inlagda på sjukhus med svåra luftvägssymtom och har varit exponerade för fåglar under perioden två veckor före symtomdebut.

Överväg högpatogen fågelinfluensa vid viral encefalit/meningoencefalit av okänd etiologi.

Högpatogen fågelinfluensa kan också misstänkas då prov är positivt för influensa A men negativt för A(H1)pdm09 och A(H3) efter analys vid kliniskt mikrobiologiskt laboratorium. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att dessa prov skickas till myndigheten för vidare typning.

Handläggning av misstänkt fall

Infektionsbakjour och smittskyddsläkare bör kontaktas omgående, se Kontakt Smittskydd

Antiviral behandling ska påbörjas så snart som möjligt (redan vid misstanke), helst inom 48 timmar från symtomdebut. Fall som kräver sjukhusvård ska behandlas oavsett tid från symtomdebut. Rådgör med infektionsbakjour.

Vårdhygieniska riktlinjer

Skyddsåtgärder föreslås vid såväl misstänkt som bekräftat fall enligt nedan, oavsett om patienten har symtom eller inte. Inneliggande patient ska vårdas på isoleringsrum avsett för luftburen smitta. Personal ska vid omvårdnad bära personlig skyddsutrustning för kontakt, dropp och aerosolsmitta och använda andningsskydd av FFP2 eller FFP3. Se i övrigt Vägledning om vårdhygieniska åtgärder i sjukvården vid misstänkt eller bekräftat fall av högpatogen fågelinfluensa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Diagnostik

PCR-analys för påvisande av virus eller isolering av virus samt sekvensering för verifiering av influensavirus A(H5N1) sker på Folkhälsomyndigheten. Prov för diagnostik ska tas vid klinisk bild förenlig med fågelinfluensa (H5N1) när epidemiologisk misstanke föreligger. Provet tas så tidigt som möjligt från luftvägsmaterial och annan relevant lokal. Före provtagning kontaktas Folkhälsomyndighetens kliniska mikrobiolog i beredskap (tfn 010-205 24 00 (knappval 2). Vid provtagning ska personalen bära personlig skyddsutrustning för dropp, kontakt och aerosol-smitta med andningsskydd FFP klass 3 och proverna transporteras enligt UN3373.

Profylaxbehandling

I vissa lägen kan det bli aktuellt med profylax till exponerade individer (även om de inte har symtom), rådgör med smittskyddsläkare

Förhållningsregler och smittspårning

Fågelinfluensa av typen H5N1 klassas som en allmänfarlig sjukdom. Misstänkta och bekräftade fall ska därför få förhållningsregler av behandlande läkare som även ska utföra smittspårning. Rådgör med smittskyddsläkare.

Smittskyddsblad för läkare – Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsblad för patient – Smittskyddsläkarföreningen

Smittskyddsblad för patient på engelska – Smittskyddsläkarföreningen

Informationsblad till exponerad – Smittskyddsläkarföreningen

Informationsblad till exponerad på engelska – Smittskyddsläkarföreningen

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Klinisk smittskyddsanmälan ska göras i SmiNet. Det är endast fågelinfluensa av subtyp A(H5N1) som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, men vid misstänkta eller konstaterade fall av suspekt eller bekräftat högpatogen fågelinfluensa oavsett subtyp bör smittskyddsläkare alltid kontaktas. Klinisk anmälan kan också göras som ”Övrig sjukdom”. Det är viktigt att ange aktuella telefonnummer till patient eller anhörig i anmälan.

Kostnadsfrihet

Ja.

Kontakt

Smittskyddsläkaren i Kalmar län

Mer information på andra webbplatser