Åtgärder
Hälso- och sjukvården och tandvården har en viktig roll i arbetet med att främja hälsosamma levnadsvanor.
Patienter uppger ofta att läkare och annan sjukvårdspersonal är trovärdiga källor till hälsoinformation. Många patienter förväntar sig dessutom hälsovägledning vid besök hos hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen har tagit fram åtgärder som sjukvårdspersonal kan genomföra i samtal med patienter med ohälsosamma levnadsvanor.
Enkla råd
Enkla råd är information och korta standardiserade råd om levnadsvanor och bör utgöra en självklar del av vården vid såväl hälsosamma som ohälsosamma levnadsvanor. Enkla råd ingår oftast i samtal som hälso- och sjukvården och tandvården har med patienter för att förstärka positiva vanor och uppmärksamma dem som är ohälsosamma. De lägger också grunden för en fortsatt, mer omfattande behandling, med rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.
Rådgivande samtal
Rådgivande samtal innebär att 5–15 minuter och ibland upp till 30 minuter sätts av för ett samtal. En dialog förs med patienten och åtgärderna anpassas till exempelvis personens ålder, hälsa och risknivåer. Samtalet handlar oftast om att stärka och stimulera patientens motivation att förändra sina levnadsvanor i positiv riktning. Det rådgivande samtalet kan även innebära att stöd ges för att personen ska kunna hålla fast vid de förändrade levnadsvanorna.
Det rådgivande samtalet kan kompletteras med till exempel skriftlig information eller en mat- och motionsdagbok. Åtgärderna kan också förstärkas med återbesök, telefonsamtal, brev eller mejl – vid ett eller flera tillfällen.
Kvalificerat rådgivande samtal
Kvalificerat rådgivande samtal innehåller samma komponenter som ett rådgivande samtal men är längre (upp till 60 min) och ges vid flera tillfällen. För att personen ska kunna behålla de förändrade levnadsvanorna fortsätter de kontakterna ofta upp till ett år.
Ett kvalificerat rådgivande samtal är ofta strukturerat och baserat på en forskningsbaserad teori om beteendeförändring. Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, och förstärkas med uppföljande möten med patienten. Den som leder ett kvalificerat rådgivande samtal behöver ha fördjupad ämneskunskap om den aktuella levnadsvanan och utbildning i den teori och metod som samtalet bygger på.
I Region Kalmar län utförs kvalificerat rådgivande samtal framför allt av hälsokoordinatörer och/eller tobaksavvänjare som finns på länets hälsocentraler eller inom mödrahälsovården.
Familjestödsprogram
För barn som har ohälsosamma matvanor eller som är otillräckligt fysiskt aktiva rekommenderas familjestödsprogram. Insatsen kan liknas vid ett kvalificerat rådgivande samtal som har fokus på hela familjen, med målet att barnet ska få mer hälsosamma levnadsvanor. Familjestödsprogram innebär att familjen får ett omfattande och fördjupat stöd vid flera tillfällen. Programmen är vanligtvis strukturerade och teoribaserade. Detta förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i de teorier och metoder som används.
Familjestödsprogram kan ges till en familj i taget eller till flera familjer i grupp, och de kan genomföras som fysiska besök, telefonsamtal eller digitala kontakter. Familjestödsprogram handlar om att ge barn och föräldrar kunskap om hälsosamma levnadsvanor och om barnets hälsa och stärka föräldrars förmåga att vägleda sina barn till hälsosamma levnadsvanor och att vara positiva förebilder för dem.
Kontaktpersoner
-
Maria Lindqvist
-
Folkhälsoutv.
- maria.lindqvist1@regionkalmar.se
-
Telefonnummer010-358 45 82
-
Cecilia Gamme
-
Folkhälsoutv.
- cecilia.gamme@regionkalmar.se
-
Telefonnummer010-358 42 31