Om arbetet

Mål för arbetet 

Ett av de nationella målen är att minst 70 % av alla cancerpatienter ska genomgå ett standardiserat vårdförlopp (SVF). Målet benämns 70%-målet eller inklusionsmålet.

Det andra målet är att minst 80 % av de personer som fått en cancerdiagnos, genomgått ett SVF och startat en behandling ska ha påbörjat behandling inom uppsatta maxtider. Maxtiderna varierar beroende på cancerdiagnos och typ av behandling. Målet benämns 80%-målet eller ledtidsmålet.

Bakgrund

Socialdepartementet, Regionalt cancercentrum i samverkan och landstingen påbörjade 2015 ett nationellt arbete för att åstadkomma tidigare upptäckt och kortare ledtider för diagnos och behandling. Det nya arbetssättet går under benämningen standardiserat vårdförlopp och betyder att alla moment i utredningen av en sjukdom är bestämda i förväg och har en maxtidsgräns. Idén med standardiserade vårdförlopp kommer från Danmark. 

De fem första standardiserade vårdförloppen infördes genom en pilot under hösten 2015. Arbetssättet utvärderades i slutet av 2015 och ytterligare 13 förlopp infördes under 2016. Under 2017 infördes ytterligare tio förlopp och under 2018 införs tre nya förlopp.

Arbetet med standardiserat vårdförlopp  sker i samverkan med Regionalt cancercentrum (RCC) Sydöst. Det nya arbetssättet med fasta tidsramar bidrar också till att kunna ge bra cancervård med god tillgänglighet.

Centrala begrepp

Här hittar du förklaringar till centrala begrepp inom arbetet med standardiserat vårdförlopp (SVF) cancer:

Vad är ett standardiserat vårdförlopp?

Ett förutbestämt och innehållsmässigt definierat utredningsförlopp som (för närvarande) startar då en läkare har en välgrundad misstanke om cancer och slutar då patienten startat sin behandling.  

En beskrivning av ett standardiserat vårdförlopp anger  

• vad som ligger till grund för välgrundad misstanke om cancer,
• vilka utredningar som ska göras för att ställa diagnos och fatta beslut om behandling
• vilka maximala, värdeskapande ledtider som gäller för alla utredningsåtgärder som ingår.

Beskrivningarna av de standardiserade vårdförloppen har tagits fram på nationell nivå, utan hänsyn till de begränsningar som kan finnas i dagens organisation eller resurser. Ledtiderna i förloppen är framtagna med ett patientperspektiv och beskriver hur ideala utredningsförlopp ser ut. De bygger på ett multidisciplinärt arbetssätt och förutsätter väl fungerande kommunikation mellan olika professioner och vårdgivare och med patienter och närstående.

Den ledtid som inledningsvis ska följas upp är tiden från då välgrundad misstanke om cancer uppstår till dess att den första behandlingen startar.

Målet är att den som har en misstänkt cancer ska utredas och få behandling betydligt snabbare än idag.

Väntetid kontra ledtider

Ur patientens perspektiv är termen väntetid mer relevant än ledtid. Väntetid är den tid som patienten uppfattar som väntan, t.ex. när man genomgått en undersökning men ännu inte fått svar.

Det som är väntetid för patienten kan för vården vara en period som innehåller flera olika ledtider. Begreppet ledtid används i processbeskrivningar (t.ex. standardiserade vårdförloppsbeskrivningar) och anger den medicinskt motiverade tid som åtgår för en viss åtgärd eller ett arbetsmoment inom ett vårdförlopp.

I vårdförloppsbeskrivningarna används därför begreppet ledtider, men i kommunikationen med aktörer utanför vårdens organisationer använder vi begreppet väntetider.

I vårdförloppsbeskrivningarna anges den totala tid det tar att utreda en patient från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. I beskrivningarna anges även ledtiderna för de olika utredningsmomenten som ingår i hela förloppet. Dessa är riktmärken till hjälp för landstingen att skapa det vårdförlopp som krävs för att den totala tiden ska kunna följas.

Vad är välgrundad misstanke om cancer?

Det varierar mellan olika cancerformer. Kriterierna finns beskriva i varje vårdförlopp och inkluderar både kliniska fynd och resultat från olika undersökningar, till exempel röntgen och laboratorieprover. Välgrundad misstanke om cancer kan uppstå såväl i primärvården som i den specialiserade vården. Definitionen av välgrundad misstanke om en viss diagnos är nationell och kan inte justeras lokalt.

Vad menas med obokade tider?

I standardiserade vårdförlopp ingår att man reserverar tider för undersökningar av personer med välgrundad misstanke om cancer, till exempel röntgen eller endoskopi. Hur många platser som ska reserveras bestäms för respektive cancerform. När en välgrundad misstanke om cancer uppstår bokar en koordinator in samtliga undersökningar som ingår i olika förutbestämda block, på de tider som redan är reserverade. En del av dem som undersöks kommer visa sig ha cancer, en del kommer att vara friska och en del kommer att ha andra sjukdomar.

Vad är en koordinatorfunktion?

Koordinatorn bokar in undersökningarna som ska göras i de olika undersökningsblocken (se text ovan). Det behöver inte vara en specifik profession, utan kan till exempel vara en undersköterska, en sjuksköterska eller en sekreterare. Hur detta görs bestäms lokalt.

Filterfunktion

I flera vårdförlopp anges att vissa utredningar krävs för att säkerställa eller avfärda välgrundad misstanke om cancer. Om utredningarna ska genomföras inom den specialiserade vården kallas de i vårdförloppsbeskrivningarna för filterfunktion.

Till exempel vid misstanke om matstrups- och magsäckscancer måste en gastroskopi genomföras. Detta kallas filterfunktion.

Vårdförlopp med filterfunktion:

• Bukspottkörtel
• Huvud- och halscancer
• Matstrupe- och magsäckscancer
• Galla
• Lever
• Livmoderhals
• Livmoderkropp
• Lunga
• Neuroendokrin buk inkl binjure
• Njure
• Penis
• Sköldkörtel
• Testikel
• Vulva
• Äggstock

Vad är en vårdprocess?

En vårdprocess/patientprocess är beskrivningen av en viss patientgrupps väg genom vården – från att man söker hjälp, till att man utreds, behandlas och rehabiliteras eller får palliativ vård. Vårdprocessarbetet drivs av regionala och lokala processledare. Alla regionala cancercentrum arbetar med att tillsammans med landstingen i regionen utveckla vårdprocesserna inom cancervården. Det är viktigt att införandet av de standardiserade vårdförloppen knyter an till dessa pågående arbeten.

Patienternas upplevelser

För att ta reda på patienternas upplevelser av att utredas enligt standardiserade vårdförlopp  får patienten en enkät sex till tio veckor efter avslutad utredning. Både patienter som fått ett cancerbesked och de som avslutat SVF av någon annan orsak får enkäten.

Se resultat på Regionala Cancercentrum

Uppföljning

Väntetider standardiserat vårdförlopp