Smittskyddsläkaren informerar om fågelinfluensa (H5N1)

Uppdatering 2023-06-22: Det är nu verifierat att det är fågelinfluensa (H5N1)

Utbrott av fågelinfluensa (H5N1) har förekommit sporadiskt bland fjäderfä i Europa inklusive Sverige, med ett ökat antal 2020–2023. Fågelinfluensa förekommer nu även hos vilda fåglar i stora delar av landet. Massdöd på grund av fågelinfluensa hos häckande skrattmåsar har drabbat flera kolonier i Stockholm. Även en del andra fågelarter drabbas, men virusvarianten som cirkulerar har visat sig vara mycket väl anpassad till just skrattmås. Smitta med influensavirus A(H5N1) till människa kan förekomma och har framför allt setts vid nära kontakt med sjuka levande eller döda fjäderfä.

Trots enstaka rapporter om fall av fågelinfluensa hos människor och ökade rapportering från däggdjur gör ECDC fortfarande bedömningen att risken för smitta till människor generellt är låg vad gäller den variant av fågelinfluensa som cirkulerar nu. Den typ av fågelinfluensa H5N1 som konstaterats i Sverige och Europa 2021 -2023 ska inte förväxlas med H5N1 som påvisades i Sverige 2006– 2007 och som innebar högre risk för människor.

Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar. Detta skulle kunna ske om en människa eller annat djur samtidigt var infekterad av både fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa.

Klinisk bild

I utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga. Det förekommer dock i vissa utbrott även fall med mildare symtom exempelvis ögoninflammation.

När ska fågelinfluensa misstänkas hos människa?

Den som insjuknar med symtom förenliga med fågelinfluensa (H5N1) och som inom 10 dagar:

• har exponerats för levande eller döda fåglar/fjäderfän/däggdjur med konstaterad fågelinfluensa (H5N1) eller
• som haft samma fågel/däggdjursexponering som ett bekräftat humanfall
  ska betraktas som ett misstänkt fall.

Handläggning av misstänkt fall

• Infektionsbakjour och smittskyddsläkare (ska kontaktas omgående, se Kontakt Smittskydd - Vårdgivare Region Kalmar län
• Antiviral behandling ska påbörjas så snart som möjligt (redan vid misstanke), helst inom 48 timmar från symtomdebut. Fall som kräver sjukhusvård ska behandlas oavsett tid från symtomdebut. Rådgör med infektionsbakjour.
• Inneliggande patient ska vårdas på enkelrum med sluss och kontrollerad ventilation. Personal ska vid omvårdnad bära personlig skyddsutrustning för kontakt, dropp och aerosolsmitta och använda andningsskydd av FFP klass 3.

Diagnostik

PCR-analys för påvisande av virus eller isolering av virus samt sekvensering för verifiering av influensavirus A(H5N1) sker på Folkhälsomyndigheten. Prov för diagnostik ska tas vid klinisk bild förenlig med fågelinfluensa (H5N1) när epidemiologisk misstanke föreligger. Provet tas så tidigt som möjligt från luftvägsmaterial och annan relevant lokal. Före provtagning kontaktas Folkhälsomyndighetens kliniska mikrobiolog i beredskap (tfn 010-205 24 00 (knappval 2). Vid provtagning ska personalen bära personlig skyddsutrustning för dropp, kontakt och aerosol-smitta med andningsskydd FFP klass 3 och proverna transporteras enligt UN3373.

Förhållningsregler och smittspårning

Fågelinfluensa av typen H5N1 klassas som en allmänfarlig sjukdom. Misstänkta och bekräftade fall ska därför få förhållningsregler av behandlande läkare som även ska utföra smittspårning. Rådgör med smittskyddsläkare.

Profylaxbehandling

I vissa lägen kan det bli aktuellt med profylax till exponerade individer (även om de inte har symtom), rådgör med smittskyddsläkare. 

Anmälan enligt smittskyddslagen

Det är endast fågelinfluensa av subtyp A(H5N1) som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen, men vid misstänkta eller konstaterade fall av suspekt eller bekräftat högpatogen fågelinfluensa oavsett subtyp bör smittskyddsläkare alltid kontaktas. Klinisk anmälan kan också göras som ”Övrig sjukdom”.

Läs mer

• Sjukdomsinformation om fågelinfluensa — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)
• Fågelinfluensa - Jordbruksverket.se
• Smittläge för fågelinfluensa - SVA
• Vilda djur och fåglar - Jordbruksverket.se
• Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur - SVA
• Fågelinfluensa - Internetmedicin