Tuberkulos

Aktiv och latent tuberkulos

De flesta som blir smittade av tuberkulos utvecklar inga symptom utan har en latent/vilande infektion som inte är smittsam. Färre än 10 % av dem med latent tuberkulos utvecklar en aktiv tuberkulos under sin livstid. De allra flesta som blir sjuka aktiverar sjukdomen inom två år efter smitta, men aktivering kan också ske många år senare, till exempel post partum eller vid sjunkande immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling. Barn har stor risk att utveckla aktiv sjukdom. I Sverige diagnosticeras varje år ca 500–800 nya fall av aktiv tuberkulos. Aktiv tuberkulos innebär att symptom uppstår och i många fall (men inte alltid) en smittsam tuberkulos. Det är endast tuberkulos som finns i lungorna som kan smitta.

Medicinskt omhändertagande

Patienter med misstänkt eller konstaterad smittsam tuberkulos ska utredas och vårdas på isoleringsrum med sluss och kontrollerad undertrycksventilation. Isoleringsvård sker till dess att behandling lett till smittfrihet.

Behandlande läkares ansvar

Vid handläggning av patient med misstänkt aktiv tuberkulos, ska patienten omgående (telefonkontakt) remitteras till infektionsklinik för klinisk bedömning, bedömning av smittsamhet och adekvat provtagning med säkerställande av odlingar och resistensbestämning. Infektionskliniken ansvarar även för behandling, ger information om förhållningsregler, vidtar särskilda åtgärder för att förhindra smittspridning, utför smittspårning och ansvarar för uppföljning och kontroll efter behandling.

Läkare utanför infektionskliniken som diagnosticerar aktiv tuberkulos ska:

• Informera patienten och ge förhållningsregler för att hindra smittspridning, se smittskyddsblad. Förhållningsreglerna ska dokumenteras i journalen, till exempel genom att hänvisa till aktuellt smittskyddsblad.
• Ringa infektionskonsult för akut bedömning.
• Utfärda remiss till infektionsmottagningen.
• Smittskyddsanmäla i Sminet, ange aktuell information och vilka förhållningsregler som givits.

Smittskyddsblad

• Latent - läkarinformation
• Latent, där behandling ges - patientinformation
• Latent, där behandling inte ges - patientinformation
  
  
• Aktiv - läkarinformation
• Aktiv - patientinformation

Smittskyddsbladen för patient finns översatt till 20 språk. Du hittar dessa på Smittskyddsläkarföreningens webbplats.

Klinisk smittskyddsanmälan/SmiNet

Aktiv tuberkulos är anmälningspliktig. Klinisk anmälan ska göras till smittskyddsläkaren via SmiNet så snart som möjligt efter misstänkt/säkerställd diagnos eller påbörjad behandling mot tuberkulos. Smittskyddsanmälan görs av den läkare som ställer diagnosen. Infektionsläkare gör kompletterande smittskyddsanmälan.

I anmälan ska finnas uppgift om

• smittsamhetsbedömning
• anledning till undersökning
• datum för aktuell behandlingsstart
• sannolikt smittland
• födelseland
• datum för ankomst till Sverige för personer som inte är födda i Sverige
• huvudsaklig sysselsättning/yrke
• vilka förhållningsregler som patienten fått
• uppgifter om smittspårning
• aktuella telefonnummer till patient eller anhörig.

Latent tuberkulos är inte anmälningspliktig.

Smittspårning

Smittsamhetsbedömning, omfattning av och ansvarsfördelningen vid smittspårning av aktiv tuberkulos i Region Kalmar län framgår av rutinen Smittspårning av aktiv tuberkulos. 

Kostnadsfrihet

Vård, provtagning och behandling för tuberkulos ska vara kostnadsfri för patienten då det är en allmänfarlig sjukdom.