Länsgemensam mottagarfunktion för barn och unga

Det ska bli enklare för barn, ungdomar och deras familjer att komma i kontakt med vården för råd och hjälp vid psykisk hälsa.

Att det finns en väg in till vård ska bidra till att det gör det enklare för barn och vårdnadshavare att veta vart man ska vända sig. En gemensam mottagarfunktion ska också bidra till bättre och mer jämlika bedömningar av vilka barn som ska erbjudas vård inom primärvårdsnivå (barn- och ungdomshälsan) eller specialistnivå (barn- och ungdomspsykiatrin).

Länsgemensam mottagningsfunktion ska:

  • Ge råd och stöd kopplat till psykisk ohälsa.
  • Ta emot och bedöma egen vårdbegäran, remisser samt triagera till rätt vårdnivå.
  • Hänvisa eller vägleda vidare till andra funktioner inom vården eller till aktörer som socialtjänst eller skola.
  • Svara på samtal och hänvisa till rätt behandlare vid pågående behandling.
  • Hänvisa och/eller boka utbildningar eller stöd.
  • Erbjuda konsultation kopplat till eventuell remiss till andra aktörer inom eller utanför hälso- och sjukvården.

Tidplan

Målsättningen är att mottagarfunktionen ska vara i gång under 2025. Just nu pågår förberedelsearbetet för fullt inom flera olika områden:

  • Uppdrag och organisation
  • Resurs- och kompetensbehov
  • Lokaler och utrustning
  • Digitala system
  • Kontaktvägar
  • Processer och rutiner
  • Struktur för samverkan
  • Risk- och konsekvensanalys
  • Barnkonsekvensanalys
  • Kommunikationsplanering

Information

Som medarbetare inom barn- och ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshälsan får du löpande information under våren i samband med arbetsplatsträffar, morgonmöten eller motsvarande. Har du frågor och funderingar om projektet, ta kontakt med din närmaste chef.

Om du arbetar inom annan verksamhet i eller utanför regionen och har frågor kring arbetet är du välkommen att kontakta Denise Göransson, utvecklingsledare.

Vanliga frågor och svar

På vilket sätt involveras medarbetare i utvecklingsarbetet?

Medarbetare på barn- och ungdomspsykiatrin samt barn- och ungdomshälsan kommer att få löpande information i samband med arbetsplatsträffar, morgonmöten eller motsvarande. Involvering sker även via förankringsmöten. En del medarbetare kommer även att ingå i olika arbetsgrupper under våren

Hur säkerställer vi att det inte blir en undanträngningseffekt bland patienter?

Ett arbete kommer att göras kring tydliggörande av uppdrag samt övergångar. Därutöver görs kontinuerlig utvärdering.
Hur fångar vi upp de barn som är 0–5 år och i behov av hjälp och stöd?
Alla som kontaktar mottagarfunktionen har ringt rätt. Det kommer finnas en tydlig struktur för samverkan med de som möter målgruppen, till exempel BHV. Det kommer ske kontinuerliga uppföljningar i arbetet.
Hur kommer rekryteringen till mottagarfunktionen att gå till?
Arbete med detta pågår. Här kommer vi följa befintliga rutiner för intern och extern rekrytering.

Kommer det att vara möjligt att kombinera en tjänst i mottagarfunktionen med kliniskt arbete?

Det är en fråga som arbetsgruppen kommer att titta närmare på under våren.

Vilken utbildning kommer att ges till dem som sitter i mottagarfunktionen?

Kompetens- och utbildningsbehovet ses just nu över och en plan för detta kommer att tas fram.

Hur kommer akuta bedömningar att göras?

Rutiner för detta kommer att tas fram under våren.

Hur kommer akutavdelningens joursamtal med rådgivning kvällar och helger att fungera?

Det kommer att fortsätta fungera precis som i dag.

Vilken kommunikation kommer att göras externt till målgruppen?

En bred kommunikation kommer att göras till såväl invånare som kommuner och vårdgrannar. En plan för detta håller på att tas fram.

Projektgrupp

Projektägare
Mats Petersson, psykiatridirektör
Niklas Föghner, primärvårdsdirektör

Styrgrupp
Sofia Velinder, verksamhetschef BUP
Maria Rundgren, verksamhetschef Barn- och ungdomshälsan
Chris Landergren, verksamhetschef habiliteringen norr

Arbetsgrupp
Jessica Grimheden, patientsäkerhetssamordnare, BUP
Maria Lepenioti, överläkare BUP
Anders Rönnberg, psykolog Barn- och ungdomshälsan.
Malin Alm Persson, psykoterapeut, Barn- och ungdomshälsan.

I projektet ingår också Johanna Wahlgren, verksamhetsutvecklare, Denise Göransson, utvecklingsledare och Emma Rydh, kommunikatör.

Kontakt